Sinclair Lewis, i översättning av Annika Hultman Löfvendahl, inläst av Håkan Julander
16 h 9 min. Bokförlaget Polaris 2017 (1935)
Det är presidentval i USA och genom det normala politiska etablissemanget kliver en burdus kandidat som pratar om att göra Amerika storslaget igen med hjälp av repressiva åtgärder för kvinnor, svarta och judar, om att göra upp med den ekonomiska eliten (utan att mena det) och att ge vanliga hederliga amerikanska män tillbaka makten över sitt land och sitt liv (och mena det). Ibland framstår han som en pajas, men övriga politiker har ingenting att sätta emot och han verkar gå hem bland vanligt folk.
Visst låter det bekant?
Det är inte Donald Trump som den amerikanske nobelprisvinnaren Sinclair Lewis (1885—1951) har skrivit om. Nej, Sånt händer inte här gavs ut elva år innan den sittande presidenten föddes, 1935, men det är i princip omöjligt att läsa den idag utan att dra paralleller till det som händer omkring oss idag.
När Buzz Windrip väljs till president går det ganska fort. De lojala beväpnas och bildar en paramilitär styrka bortom rättvisan och de politiska motståndarna skickas till koncentrationsläger. Kongressen och domstolarna oskadliggörs, delstaterna upplöses och ersätts av adminstrativa enheter och på alla viktiga poster placeras affärsmän eller milisbefäl.
Mitt i det här försöker några göra motstånd, en av dem är tidningsmannen Doremus Jessup som utnyttjar sin röst och sin penna för att skriva ned presidenten, utan några direkta framgångar.
Doremus är bokens egentliga huvudperson. Som sann liberal ska han framstå som en förnuftets röst i den hastigt etablerade fasciststaten, men intrycket är snarare att han inte förstår krafterna som möjliggjort den nya makten. Motståndet mot president Windrip tycks värderas utifrån att alla (utom liberaler) är lika goda kålsupare.
Bokens renässans beror sannolikt inte i huvudsak på de litterära kvaliteterna. Den är läs- eller lyssningsvärd med klassikermått mätt, men det är dess aktualitet som gör den speciell. Sånt händer inte här är parodiskt profetisk, som om någon bakom Trump läst den och tänkt att den där oranga snubben verkar vara en utmärkt kandidat och sedan satt bollen i rullning. Det går lite långsammare i verkligheten än i romanen, men det är tydligt att händelserna i Sånt händer inte här absolut är något som kan hända här och i många andra delar av världen.