Katarina Steding-Ehrenborg, inläst av Linda Ulvaeus
5 h 58 min. Mondial 2020 (2019)
Det går tretton böcker på dussinet om hur man ska leva ett hälsosammare liv. Är det inte hjärnan eller tarmen som är nyckeln så är det hjärtat eller någon annan del av våra förunderliga kroppar. En av dessa böcker är Hjärtsmart av Katarina Steding-Ehrenborg (f. 1983) som är lektor i hälsovetenskap och docent i experimentell klinisk fysiologi vid Lunds universitet. Hon forskar om hur hjärtat kan anpassa sig utifrån belastningen vilket av nödvändighet leder oss att fråga: hur kan vi ta hand om våra hjärtan och leva så länge som möjligt?
Med anledning av att hjärt- och kärlsjukdomar är en av våra vanligaste dödsorsaker är det extra viktigt att komma ihåg att det finns sätt att bättra på oddsen. Det är en fråga om personliga val men också i allra högsta grad om en samhällsfråga. Steding-Ehrenborg fokuserar huvudsakligen på det tidigare när hon redogör för hur inaktivitet och kost påverkar hjärtat. Stillasittande beskrivs som en pandemi vilket absolut kan förstås i Corona-termer men inte väcker samma uppmärksamhet, sannolikt för att det är en så integrerad del av våra liv. Sitta still på jobbet, sitta still på väg till och från det, sitta still för att koppla av eller fredagsmysa. Alla prioriterar inte så, men de som tränar eller fortsätter vara aktiv utanför arbetstid väcker större uppmärksamhet än de som inte gör det. Steding-Ehrenborg redogör tydligt för hur kroppen reagerar på rörelse och påpekar att det krävs ungefär 150 minuter aktivitet i veckan, fördelat över minst tre dagar. Aktivitet i detta fall innebär någon form av ansträngning.
Vad det gäller kosten är det mindre tydligt vad som är bra, men det är också ganska självklart. Det som min kropp svarar bra på kanske fungerar sämre för dig, medan det din kropp mår bäst av inte alls passar mig. Studier av varierande kvalitet har påvisat såväl positiva som negativa effekter på i princip allting som går att stoppa i sig. Visst, alkohol kan, under vissa omständigheter, ha positiva effekter för välmåendet, vilket är bra att göra tidningsrubriker av. Steding-Ehrenborg behandlar förutom alkohol även kolesterol, omega-3, transfetter och flera andra saker som går att stoppa i sig och ja, det viktigaste tycks vara att aktivt tänka på vad man stoppar i sig och aktivt känna efter hur man mår.
Tyvärr har jag lite svårt att bedöma rådens allvarlighetsgrad. Steding-Ehrenborg är konsekvent otydlig med hur mycket procentsatserna att överleva faktiskt påverkar. Att passiv rökning ökar risken för hjärtinfarkt med 20 procent låter mycket, men det är inte klart om det ökar från 5 till 6 personer per 10 personer eller per 1 000 000 personer. Det är synd att den typen av proportioner saknas så ofta, för även om jag tror att Steding-Ehrenborg har många poänger gör det det svårt för läsaren att värdera och prioritera i den långa raden riskfaktorer. Är det viktigare att skilja mig från min rökande partner eller att minska saltintaget?
Med det sagt finns det ändå många ögonöppnare i boken och framförallt när det gäller aktivitet känner jag att jag både ligger bättre till än vad jag trodde men ändå har en hel del att arbeta med.