Juan Díaz Canales & Juanjo Guarnido (ill.), i översättning av Stefan Carlsson
274 s. Cobolt 2021 (2000, 2003, 2005, 2010, 2013)
Jag är svag för riktigt ambitiösa serier, och en sådan är Blacksad. Samlade äventyr av spanjorerna Juan Díaz Canales och Juanjo Guarnido vilken samlar de fem berättelserna om den hårdkokta detektivkatten John Blacksad. Jag väljer att använda en klyscha men anledningen är enkel: Blacksad är en noir-serie som spelar på troperna i genren. Däremot lyckas den fint med att filtrera troperna så att alla människor är djur.
De fem delarna utspelar sig i olika delar av ett USA efter kriget. Polisen är korrupt, rasmotsättningarna starka (även här mer en fråga om färg snarare än art, vilket man hade kunnat tänka sig), gangsters och hotshots om vartannat. Den som är någorlunda bevandrad i genren kommer att känna igen det mesta i stora drag, även om jag tycker att det i utförandet blir något mindre klichéartat än vad det blir när jag här beskriver det. Blacksad är huvudfiguren som försöker och ska vara glad att han startade på nio liv. Djuren och humorn känns emellanåt som en kärleksfull drift med konceptet, snarare än en omedveten brist på originalitet.
Vad som verkligen gör Blacksad till en serie svår att undvika är de bedövande vackra bilderna. Närapå 300 sidor i färg, oerhört detaljerade och varierade, med figurer som inte bara uttrycker sig genom vad de är utan också med minspel och uttryck. Varje serieruta är verkligen ett konstverk i egen rätt och bidrar till en i allra högsta grad levande och ombytlig värld.
Blacksad skrevs ursprungligen på franska (upphovspersonernas nationalitet till trots) och har sedan översatts till en rad olika språk, däribland svenska. Många gånger fungerar det helt okej, men i fråga om direktöversatta fraser (som ”Revenge is a dish best served cold”) bryts illusionen något. Kanske hade den passat mig bättre att läsa på engelska, men jag tror att det kan vara en smaksak. Cobolt har gjort en välgärning i att ge ut den på svenska.