Ia Genberg, inläst av Katarina Ewerlöf
3 h 49 min. Weyler förlag 2022 (2022)
Få svenska samtidsromaner har höjts till skyarna så som författaren Ia Genbergs (f. 1967) roman Detaljerna. Jag kan avslöja redan nu att jag tänker sälla mig till hyllningskören och understryka att den är formidabel och precis på liknande vis som Rachel Cusk eller Karl Ove Knausgård, och, lämpligt nog, med en alldeles särskild känsla för detaljer.
Berättelsens jag ser tillbaka på fyra för henne mycket viktiga relationer, personer hon älskat, personer som kanske, förmodligen, älskat henne. I början är hon sjuk, tar upp New York-trilogin av Paul Auster och finner där en hälsning från Johanna, en hälsning om att bli frisk snart, och ur denna hågkomst växer berättelsen om dem och deras tidsfönster tillsammans. I del 2 minns hon tillbaka till hur det var att finna någon som inte ville bli funnen, i del 3 kommer en orkan och i del 4 ringar hon in en av de viktigaste relationerna som finns.
Berättelserna i sig är inte nödvändigtvis det som griper tag, nej, inte heller huvudpersonen i sig är drivande i någon större mån. Det som hänför mig är, som sagt, detaljerna. Det mesta utspelar sig mellan mitten av 90-talet och mitten av 00-talet för personer äldre än jag, men Genbergs öga för det utmärkande i allt det alldagliga blir, för mig, till en hypnotiserande pendel. Jag känner hur jag närapå lutar mig in i hennes värld. Huvudpersonen samtidigt är berättelsen och står utanför i armkrok med läsaren och pekar ut det man inte får missa. Det är inget mindre än storartat.
Jag skulle bli mycket förvånad om inte Detaljerna nominerades och till och med vinner Augustpriset i år.