Roman Krznaric, omslag formgett av Jamie Keenan
245 s. WH Allen 2021 (2020)
1955 utvecklade Jonas Salk det första vaccinet mot polio. Hade han sökt patent för det hade han utan tvekan kunnat bli mycket rik, men han gjorde aldrig det. Mot slutet av sitt liv ringade han in varför med en enkel fråga: ”Är vi goda förfäder?”[1. Finns det någon bra könsneutral term för ”förfader”? Att vara en ”tidigare generation” bär inte riktigt samma betydelse, tycker jag.]
Den australiensiske filosofen Roman Krznaric har i sin bok The Good Ancestor tagit fasta på den frågan, en fråga vi som är vuxna i dag verkligen behöver ställa oss, med tanke på den klimatkris vi befinner oss i och de konflikter som rasar omkring oss, inte bara i form av krig utan även som en kamp mellan sanning och lögn, om vem som får avgöra världens beskaffenhet.
Krznaric använder huvudsakligen ett begrepp för att utveckla sina tankar: ”The long now” eller ”det långa nuet”. Om vi med ”nu” menar just i denna stund eller i dag eller i år eller denna mandatperiod begränsar vi oss till ett mycket kort perspektiv som inte lämnar något som helst utrymme för långsiktigt tänkande. Både politiken och näringslivet är präglade av detta då resultat ska levereras så snart det bara går och nästan till vilket långsiktigt pris som helst, men även på individnivå finner vi mönstret. Beställda varor ska levereras nästa dag och allt ska helst hålla öppet varje dag, hela dygnet, året om. Om vi i stället tänker oss nu som, exempelvis, sju generationer framåt händer något med vårt perspektiv.
Denna blindhet inför framtiden gör det rimligt att inte skydda vår biosfär, rädda utrotningshotade arter, fortsätta att pumpa ut koldioxid, för mottagarna av konsekvenserna är människor som saknar ansikten, som inte finns och som vi inte vet något om. Det känslomässiga bandet är så abstrakt att vi enkelt kan negligera att det alls finns. Vi, som goda förfäder, behöver påminna oss om att vi har fel och börja ta med framtida generationer i våra beräkningar. Det finns många sätt att göra det på, men vi kan inte låta bli.
Krznaric tittar på både goda och dåliga exempel och drar lärdomar både från historien och från olika delar av världen och The Good Ancestor är i stunder ganska nedslående, men på det hela taget tycker jag författaren landar i en hoppfull vision om framtiden, om vi bara tar vårt ansvar. Mot slutet gör han en lista av konversationer vi borde ha för att vidga vyerna kring ett gott förfaderskap.
- Ödmjukhet inför djuptid: När kände du senast historiens vingslag och hur påverkade det dig?
- Rättvisa över generationsgränser: Vilken är din främst anledning att bry sig om kommande generationer?
- Arvsinställning: Vilka avtryck vill du lämna i din familj, i ditt samhälle och i vår värld?
- Övergripande mål: Vad tycker du borde vara det övergripande målet för mänskligheten?
- Helhetsprognos: Tror du civilisationen kommer bryta samman, att vi radikalt förändrar samhället eller något annat?
- Katedraltänkande: Vilka projekt skulle du kunna engagera dig i som sträcker sig bortom din livslängd?
Det finns inga enkla svar, men personligen tänker jag att vi borde göra vad vi kan för att kommande generationer inte ska behöva leva i ruinerna som skapats av vår kortsiktighet.