Originaltitel: Les Quatre cents coups
Regissör: François Truffaut
Manus: François Truffaut och Marcel Moussy
Språk: Franska och engelska
Land: Frankrike
År: 1959
Längd: 99 minuter
De 400 slagen är François Truffauts tredje film och dessutom mer eller mindre startskottet för Den franska vågen som kom att influera fransk film under 60-talet.
Den 13-årige Antoine Doinel (Jean-Pierre Léaud) lever ett jobbigt liv där han misslyckas i skolan och försummas av sina föräldrar. Därför blir han mer och mer ohyfsad – smyger sig in på bio, skolkar från skolan, rymmer hemifrån och stjäl. Ju mer han gör, både snälla och elaka saker, desto mer hamnar han i klistret samtidigt som hans omgivning behandlar honom med extra diciplinära åtgärder.
Filmen är inte bara banbrytande, den är dessutom en spegling av en generation, ett tidsdokument över 50- och 60-talet samt en intressant berättelse med individen i centrum.
Det som är tydligt med De 400 slagen är däremot att både ”filmteorin” och François Truffauts regissörsskap är något oslipade. Kanske är det ovana från min sida också, men de influenser som Den franska vågen grundlade har genomförts bättre.
Skådespelarnas insatser är ganska svåra att bedöma. De känns gedigna efter den tidens mått mätt även om de kanske idag kan kännas lite styltiga. Det är dock ingenting jag stör mig på.
De 400 slagen är givet att man måste se. Både för filmen i sig och för det filmhistoriska värdet. Den är inte fulländad, men helt klart sevärd.