Nu börjar upploppet på min lista över de hundra bästa låtarna jag hört. Efter de här fem är det bara de fem bästa kvar.
Första inlägget förklarar hur och varför samt listar plats 81-100. Övriga delar finns här: 61-80, 41-60, 21-40 och 11-20.
10. Barenaked Ladies – Pinch Me
It’s the perfect time of year, Somewhere far away from here
I feel fine enough, I guess, Considering everything’s a mess.
Barenaked Ladies framstår sällan som särskilt seriösa. Deras låtar är på många sätt fyllda med humor samtidigt som de visar en bit verklighet. På grund av deras framtoning kan det vara svårt att lyssna på dem mycket, ta dem på allvar. Pinch me är en sådan låt som på många sätt är rätt fånig, och anledningen till att jag gillar den är att den är nära och inte bara dumrolig. Texten är snabb och melodin snudd på fånigt medryckande. Den enda nackdelen (om det nu är en nackdel) är att refrängen inte går att sjunga med i för att det går för fort.
Pinch me gör mig glad, den känns laid back och lite latmaskig. ”I could leave but I’ll just stay. All my stuff’s here anyway.”
9. Anna Ternheim – I Say No
You say, lately I’ve been bothered by my friends
They need foregiveness – I need therapy, they say
Många skulle säkert beskylla I Say No för att vara paranoid. På många sätt kan jag hålla med, det är en text som balanserar mellan att ensam är stark och att alla behöver hjälp någon gång. Den är vemodig och Anna Ternheims speciella stämma bygger på den känslan. Jag älskar verkligen låten och skulle kunna lyssna på den precis hur mycket som helst (vilket jag för den delen redan gjort).
8. Foo Fighters – Best of You
I’ve got another confession to make – I’m your fool
Everyone’s got their chains to break – Holdin’ you
Best of You är en av Foo Fighters nyare låtar. Jag hörde den första gången på någon gala (kan det ha varit MTV-galan?) där Dave Grohl omringades av en otrolig ljusshow och blev imponerad. Efter det tog det en stund innan jag klurade ut vilken låt det var jag hade hört och sen dess har den prenumererat på en plats i spellistan.
Låten är betydligt mer aggressiv än Everlong (på plats 26) om än i två rytmer, den lite snabbare, argare och den lite lugnare, mjukare. Blandningen gör att Best of You känns mer som en historia eller en förklaring än en melodi.
7. Gavin Degraw – Follow Through
Oh, this is the start of something good
Don’t you agree?
Jag är medveten om att det inte är så där fasligt många positiva låtar på min lista, men här är åtminstone en. Follow Through handlar om en nystartad relation och om att våga hänge sig åt varandra för att allting ska fungera. Alla ställer förstås inte upp på den filosofin, men i låten fungerar det. Det är en vacker, halvrockig kärleksförklaring som jag verkligen tycker om på alla sätt. Lätt att sjunga med i är den också.
6. Green Day – Good Riddance
It’s something unpredictable, but in the end it’s right.
I hope you had the time of your life.
Good Riddance är, som så många andra låtar, starkt förknippat till ett minne (samma minne som The Summer of ’69 på plats 63). Min gymnasieskolas aula är fylld med treorna som ska springa ut. Jag är en av dem och vill inte alls springa ut, utan fortsätta gå gymnasiet för alltid. Då kommer två jätteduktiga tjejer i tvåan, Ida och Elin (om jag minns rätt), upp och spelar den här låten. Mina tårar rann och ändå ingav den någon form av hopp.
När jag lyssnar på den idag (eller försöker spela den) kommer samma känslor tillbaka. Inte alls lika starka förstås, men det finns ändå där, minnet av mig och mina kamrater på skolans sista dag. Det minnet och den här låten kommer jag alltid bära med mig.