Originaltitel: Mamma Mia!
Regissör: Phyllida Lloyd
Manus: Catherine Johnson
Språk: Engelska
Land: Storbritannien, USA och Tyskland
År: 2008
Längd: 108 minuter
Mamma Mia! bevisar två saker, dels hur fantastiskt stora ABBA måste vara och dels hur extremt fånigt det kan bli med musikal om man inte vet vad man gör. Mamma Mia! är som bekant en musikal gjord efter ABBAs låtar (liknande Across the Universe) och den handlar om Sophie (Amanda Seyfried) som ska gifta sig med sin stora kärlek Sky (Dominic Cooper). Innan bröllopet hittade hon sin mamma Donnas (Meryl Streep) dagbok där det står att hon gökade med inte mindre än tre killar och alla tre skulle kunna vara Sophies pappa. Därför bjuder hon in alla tre. Därifrån blir det bara missförståndshumor och pannkaka varvat med malplacerade och svårförändrade ABBA-låtar.
Som de tre papporna ser vi Colin Firth, Pierce Brosnan och Stellan Skarsgård. De tre fungerar jättebra ihop, och det är de tre plus Christine Baranski som gör att filmen inte får ett ännu sämre betyg. De är visserligen inga skönsångare, men de är rätt charmiga och ganska roliga så det får räcka (eftersom jag är på snällt humör).
Problemet med att göra en musikal av ABBA-låtar är att ABBA är så vansinnigt sönderspelade och de har fått någon gudstatus som gör att de inte vågar ändra på arrangemangen så att det låter annorlunda, nytt eller fräscht. Det blir bara samma gamla tradiga schlager och det är inte så spännande. Och det blev ingen bra filmmusikal av det heller. Om man hade vågat ta sig friheter som i Across the Universe eller Moulin Rouge!, som båda är skolexempel på hur man borde göra, så hade filmen inte alls varit lika fånig. Men kanske var det det som upphovskvinnorna bakom Mamma Mia! ville, för tonen slås an från första sekund.
Mamma Mia! är riktigt dålig, både som film och som musikal. Istället för att göra ett seriöst försök att göra något bra så fastnar den i ett flamsträsk som är ofantligt svårt att ta sig ur.