Originaltitel: Children of Men
Regissör: Alfonso Cuarón
Manus: Alfonso Cuarón, Timothy J. Sexton, David Arata, Mark Fergus, Hawk Ostby och P.D. James
Språk: Engelska, tyska, italienska, rumänska, spanska och arabiska
Land: Japan, Storbritannien och USA
År: 2006
Längd: 109 minuter
Först försvinner förlossningsklinikerna. Sen försvinner dagis och förskolor, skratt och sång. Sen försvinner skolor och någonstans på vägen försvinner även medmänskligheten. Året är 2027 och sedan tjugo år tillbaka är alla kvinnor infertila. Världen är i upplösningstillstånd och alla som inte är medborgare utvisas utan prövning. Utan barn är världen en kall plats.
Mitt i det här dras den förre aktivisten Theo (Clive Owen) in i ett uppdrag att föra en ung kvinna till en fristad som lär finnas till sjöss. När det visar sig att kvinnan är gravid sätts allt i nytt ljus – hon kan vara miraklet som ska rädda mänskligheten.
Children of Men målar framförallt upp en både fantastisk och fruktansvärd bild av världen och människorna. Det är en detaljerad dystopi med segregation och konflikter mellan polisen/militären och flyktingarna som inte vill bli behandlade som boskap. Det känns långt borta idag, men på flera ställen i världen är det just så redan nu. Intrycket man får av världen är kraftfullt och man slits in i en framtid som man helst vill vara så långt som möjligt ifrån. Filmen har dessutom en av de starkaste krigsscenerna jag någonsin sett: när Theo och kvinnan springer genom flyktinglägret så pågår skarp skottlossning mellan militär och rebeller. Mitt i det springer en gravid kvinna, den enda gravida kvinnan. Man känner sig verkligen med i kampen att föra kvinnan i säkerhet.
Handlingen i Children of Men är inte jättestark. Den fungerar men lämnar ibland lite väl stora luckor som man önskar att de hade tagit sig tiden att fylla igen. Fast i det här fallet känns det som att handlingen är sekundär efter just världsbilden. Att handlingen inte är bäst hindrar den inte från att få ett riktigt högt betyg som ni kan se.
Skådespelarinsatserna är också mycket bra. Clive Owen skulle förmodligen aldrig klara av att spela över, och hans lågmälda stil passar bra här. Michael Caine ses utan den vanliga välvårdade stilen, istället är han en övervintrande pundare som odlar gräs med jordgubbssmak. Michael Caine måste vara en av de bästa skådespelarna någonsin, speciellt när han kan bära upp en sådan roll utan att man för en sekund tänker ”det där passar honom inte riktigt”.
Children of Men är riktigt bra på alla sätt, men framförallt målar den upp en värld man helst vill undvika och den gör det på ett mycket trovärdigt sätt. Children of Men rekommenderas verkligen.