Eric Schnall, omslag formgett av Nathan Putens
277 s. University of Nebraska Press 2024 (2024)
Första gången jag var i Berlin var en klassresa i nian 2002. Vi åkte buss och bodde på hotell, det var maj och allt var stort och nytt, och eftersom det var snålblåst och grått när vi besökte Sachsenhausen var det också lite som skola. Vi träffade en klass i öst och på sightseeing-turén var det som att köra över ett fartgupp varje gång vi körde över gränsen som upphört många år tidigare. Andra gången jag var i Berlin var i november 2011 och dimkylan klistrade sig på huden genom alla lager kläder. Det kändes nog mer som öst då, men jag hade ändå föreställningen att gränserna skulle börja suddas ut. Icke! Samma knivskarpa linjer och evighetsresta byggställningar som 2002. Hemkommen beskrev jag Berlin som en kontrasternas stad (”Om vad jag ser när jag ser Berlin”[1. I artikeln har jag skrivit 2001, det stämmer inte.], 2011-11-24), men efter att ha läst amerikanska Eric Schnalls debutroman I Make Envy on Your Disco är jag inte längre säker på att det stämmer.
Det är ett nytt millennium och en ny kris för konstfinnaren Sam Singer, 37 åring född och uppvuxen i New York med partner, hund och familjedrömmar som aldrig riktigt tycks närma sig. Av en händelse blir han inbjuden att besöka en vernissage i Berlin och flyger dit för att leta verk åt sina snorrika klienter. Vad som ska bli en arbetsresa och en möjlighet för lite kontemplation i avskildhet börjar med en ecstasytripp och människor som oväntat visar Sam en annan typ av samvaro, otvungen, och en stad som är lätt att förälska sig i.
Berättelsen om Sam är lätt att läsa som en medelålderskris, och till viss del är den väl också det, men det är en kris som jag har lättare att relatera till än motorcyklar, en önskan om att livet ska börja snarare än en rädsla för att det ska ta slut. I Berlin missköter Sam sitt jobb, mycket för att han kan, och han låter sig överrumplas av de kontakter han knyter i staden och det är en av romanernas stora styrkor. Schnall lyckas föra samman olika människor och skapar utmärkta kontrasterande samspel som rymmer mycket, mycket mer än orden som uttalas. Jag tror att I Make Envy on Your Disco ska och bör läsas som en feelgood-bok utan att den för den sakens skull förlorar det djup som åtminstone jag uppskattar. Den fjärde väggen bryts inte, men mycket av den hjälplösa, fartblinda och alldeles underbara stämningen som min favorit bland serier, Fleabag, går att känna igen (vilket inte är så konstigt eftersom Schnall varit inblandad i Broadway-uppsättningen av den). Och jag älskar det.
I Make Envy on Your Disco (som för övrigt är en helt obegriplig titel till cirka tre fjärdedelar in i boken) är också ett mycket kärleksfullt porträtt av staden Berlin. Många av Sams möten sker genom vandringar genom den enorma staden, men alltid med Berliner Fernsehturm synligt, som en kopia av de planlösa promenaderna 2011. Som amerikan och New York-bo har Sam svårt att få grepp om känslan i staden. Utställningen han ska besöka har kommit att kallas ”Ostalgie” (fast den egentligen heter något pretentiöst) och tar fasta på att de varor som var utnötta, utskällda och utan konkurrens i Östtyskland bara ett decennium senare fungerar som konstföremål och souvenirer från en tid som för alltid flytt. Och även om Sam inte begriper det, åtminstone inte till en början, gör Schnall det definitivt. Här ska vi återvända till kontrasterna.
Det Schnall fångar som jag inte såg eller förstod varken 2002 eller 2011, att Berlin inte är en kontrasternas stad, åtminstone inte bara eller huvudsakligen. Nej, det är nu tydligt att det är en stad i ett land där historien och nutiden om inte händer samtidigt så åtminstone skrivs ovanpå varandra, en palimpsest där det aldrig går att glömma men där varje nytt lager av historia integreras med de gamla. Det är en identitetskris som aldrig kommer lösas, men som också bidrar till en mångfacetterad och, enligt mig, inbjudande helhet. Exakt detta fångar Schnall. Och det är bara att konstatera att litteratur och läsning är en märklig och märkvärdig typ av tankeöverföring: en amerikan som skriver på engelska kan ta med en svensk som läser på engelska på en alldeles underbar resa till Tysklands huvudstad. I Make Envy on Your Disco är för mig en fullträff.