Originaltitel: About a boy
Regissör: Chris Weitz och Paul Weitz
Manus: Nick Hornby, Peter Hedges, Chris Weitz och Paul Weitz
Språk: Engelska
Land: Storbritannien, USA, Frankrike och Tyskland
Svensk premiär: 7 juni 2002
Längd: 101 minuter
Det här är filmatiseringen av Nick Hornbys fantastiska bok About a boy, men lyckligtvis har bröderna Weitz haft den goda smaken att göra det till något alldeles eget, för en rak filmversion hade förmodligen något sämre.
Handlingen är (åtminstone till en början) densamma som i boken. Mobbade Marcus (Nicholas Hoult) träffar slackern Will (Hugh Grant) och en märklig vänskap uppstår. Vid flera tillfällen, och kanske tydligast i slutet, skiljer sig handlingen åt och det visar att personerna bakom filmen vet vad de håller på med. En rak adaption hade sannolikt blivit ganska tråkig, nu tas istället filmmediets möjligheter och begränsningar i beaktning. Det väsentliga är dock att stämningen och stilen bibehålls och det tycker jag verkligen att den gör. Allt är inbakat i svart humor, trots alla hemskheter kan man ändå skratta, och berättat ur de båda huvudpersonernas perspektiv, inklusive berättarröster. Det hela känns nästan magiskt. Briljant och i samma stil som Little Miss Sunshine.
Eftersom förutsättningarna vid det här laget är så goda får vi bara hoppas att skådespelarna gör ett bra jobb. Oroa er inte! skådespelarna verkar trivas som fisken i vattnet. Till att börja med är Nicholas Hoult som spelar Marcus helt fantastiskt. Det är ju lätt att störa sig på barnskådespelare, men det finns ingenting som känns fel med honom i den rollen. Hugh Grant spelar lite av en skitstövel (en för honom ovanlig roll på film i alla fall) och jag blev förvånad över hur självklart han gör det. Han passar riktigt bra och Will är förmodligen den bästa roll han gjort. Slutligen får vi inte glömma Toni Collette som alltid, alltid, alltid är otroligt bra. Hon får ofta spela ganska otacksamma roller, men bär dem alltid med värdighet och stil.
Om en pojke är inte bara en mycket värdig filmadaption av boken, det är en riktigt bra film som står mycket väl på egna ben. Likt Fight Club och den relationen mellan boken och filmen är både filmen Om en pojke och boken About a boy enastående fast på ganska olika sätt och de behärskar till fullo sina medier. Sådant gör mig väldigt imponerad för det är lätt att fastna i de redan inkörda spåren och göra filmer som är snudd på raka kopior av sina föregångare. Så är som redan klargjort inte fallet här.