När jag läste rubriken Författare trycker egna böcker på Svenska dagbladets kultursida, fick jag inte nödvändigtvis en bra känsla. Jag fick Vulkan-vibbar (amatörförfattare vars texter inte håller särskilt hög kvalitet, jag tror det är bra med en redaktör, nämligen). Men när jag läste artikeln blev jag glatt överraskad.
Författarförbundet har tidigare drivit en mycket hedervärd kampanj om att författare ska ta tillbaka rättigheterna för de verk som förlagen bara sitter och håller på utan att återpublicera dem. Steg två i kampanjen verkar till synes vara att starta en print-on-demand-tjänst, Dejavu, för författare så att de på egen hand kan publicera dem (vilket förstås främst är en service för oss läsare). Roligare är att det är via Publit, tryckeriet jag använder för Om essäer, vilket känns stabilt då ökad produktion kommer göra deras tjänster ännu bättre.
Jag har länge stört mig på böcker som gått ur tryck, trots att de verkligen förtjänar att finnas i tryck. I och med att jag dessutom använt print-on-demand (med Kaleidoskops verksamhet) vet jag ju att möjligheterna finns. Avansen är förmodligen mindre för författaren och priset högre för köparen, men jag tycker inte att det gör något. Jag har lärt mig att betala för böcker och gör det gärna. Det är sannolikt min största hobby (och profession, vad det verkar) och den kan få kosta pengar.
Dejavu verkar vara bra och jag hoppas innerligt att det fungerar som det är tänkt. Författarnas äldre böcker förtjänar ett bättre öde (och behöver de layout av böcker som inte finns i elektroniskt format så ställer jag upp för en nätt summa!) än att glömmas bort.
*Nu har även DN skrivit om det.