Roland Paulsen
220 s. Gleerups, 2010 (2010)
Redan de gamla grekerna ansåg att arbetet endast var att betrakta som distraktion eller förnedring. Det bör naturligtvis förstås utifrån att arbete endast var det som var tvunget att göras och att det intellektuella, filosoferandet, var dess kontrast. Hur som helst var det där någonstans arbetskritiken startade, åtminstone enligt Roland Paulsen (f. 1981) som i Arbetssamhället både redogör för arbetets och arbetskritikens historia, samt diskuterar vad arbetslinjen gör med såväl människor som samhälle idag. I all rimlighet borde teknologins framsteg tagit död på arbetssamhället, men istället blev det ett monster som vi idag har svårt att se förbi.
Med reformationen, vare sig den var luthersk eller kalvinistisk, kom en annan syn på arbetet, en syn där arbete å ena sidan, och ackumulerande av kapital å andra sidan, var en dygd. Med industrisamhället kom horribla arbetsformer och tvång, och med folkrörelserna rätten till arbete (istället för rätten till fritid). Denna arbetets evolution fulländades (nåja) med synen på arbete som ska skapas till varje pris.
Istället för att minska arbetstid och arbetsbörda, dela jämnare på de nödvändiga samhällsfunktionerna, har sysselsättningsivern urartat. Övervakning och dödtid, icke-arbete och marknadsföring, är normen, för överproduktion och tillväxthets kräver konsumenter med slantar att spendera. Ur det perspektivet är hållbarhet och kvalitet icke önskvärt, men hur kan vi tillåta att det blivit så?
Paulsen är lugn och metodisk i sin beskrivning av arbetssamhället och hur vi hamnat här, samtidigt mycket skarp i sin kritik. Han redogör för en rad olika filosofiska perspektiv på arbete, produktion, konsumtion och pekar samtidigt på möjligheter och problem med dem. Till formen är Arbetssamhället främst en lärobok ur vilken vi kan dra slutsatser om det samhälle vi har idag och något av en ljusglimt kring hur vi kan ta oss ur det. Paulsen är föredömligt saklig utan att förlora progressiv innebörd.
När några jobbar ihjäl sig medan andra skuldbeläggs för att de är arbetslösa, när vissa tjänar pengar på pengar och andra förlorar både känsloliv och hälsoliv för att möjliggöra andras förtjänst, behöver vi en annan beskrivning av samhället än den annars rådande. Här fyller Paulsens Arbetssamhället en viktig funktion och med dess hjälp kan vi börja ställa de rätta frågorna: är den här ordningen verkligen rimlig? Allt tyder på att vi kan skapa ett jämlikt samhälle där människor mår bra och planeten kommer överleva, men det är inte det samhället vi har idag. Hur kan vi nå dit?