Regi: J.J. Abrams
135 minuter. 2015
Så kom den då till sist, den första filmen i en ny trilogi i Star Wars-universat. Som vissa av oss har väntat. Varje trailer vittnade om en fest för nostalgiker och en kraschad stjärnkryssare i öknen på planeten Jakku fick åtminstone min mun att vattnas. Nåväl.
Star Wars: The Force Awakens utspelar sig ungefär trettio år efter originaltrilogins slut då rebellerna till slut lyckades göra slut på Rymdimperiet. Hjältarna från den tiden har blivit gamla och hunnit sätta sin prägel på utvecklingen i galaxen långt, långt borta. Även om de finns där, så är det den nya generationen huvudpersoner som står i centrum när alla varelsers frihet återigen hotas: Kylo Ren är den unga skurken, maskförsedd och hänsynslös med stora moraliska bekymmer; FN-2187, eller Finn, är en Stormtrooper som rymmer från the First Order; och sakletaren Rey, häftigast av dem alla men knepig att köpa som actionfigur då leksakskedjorna tydligen inte vill sälja kvinnliga hjältar.
För den som har sett Star Wars tidigare, eller för den delen nästan vilken äventyrsfilm som helst, bidrar inte The Force Awakens berättelse till särdeles mycket nytt. Det finns tydliga hjältar, till en början obetydliga men som blommar ut till sin fulla potential under tiden, och ännu tydligare skurkar. Ont och gott. Samtidigt känns det här som att upphovspersonerna kunnat ta ut svängarna på ett helt annat sätt än i de gamla nya filmerna (Episod I-III). Där skulle en nästan osannolik mängd trådar vävas ihop till en rimlig bakgrund till en av de mest älskade filmserierna i världen. Det var givet vad som var tvunget att göras och var väl i någon mån dömt att misslyckas. I The Force Awakens känns hela upplägget friare. Till min stora glädje.
Samtidigt märks det att de lärt sig av de gamla nya filmerna. Den inbitna fantasten kommer i The Force Awakens definitivt få sitt lystmäte i nostalgi och referenser till och flirtar med originaltrilogin. Enligt säkra källor ska dock filmen hålla även utan djupa kunskaper i tidigare filmer och det är ett gott gott betyg till filmmakarna som säkert avser att fånga nya fans i och med den här filmen. Det kommer inte vara några problem för dem.
På något sätt känns det som att de tagit allting som är bra med Star Wars (för det finns en hel del som inte är så ballt) och bakat en ny film av det. Star Wars var en stor del av min barn- och ungdom, men kanske står sig idén och uppsåtet bättre än filmerna i sig när tiden går. Därför är det med glädje jag konstaterar att The Force Awakens spelar på alla de rätta strängarna för mig och nog är den Star Wars-film jag idag gillar bäst.[1. Jag började skriva en fotnot om att skriva den här recensionen, men kanske får det bli i ett egen inlägg senare.]
Sedan är det väl frågan om The Force Awakens är inledningen på filmtrilogin som världen just nu behöver, men det lär väl tiden och två ytterligare filmer utvisa.