Lena Einhorn, inläst av författaren själv[1. Två saker fann jag att störa mig på i uppläsningen, inte så att jag inte kunde lyssna vidare, men ändå: a. när man pratar mycket om grundämnet väte är det olyckligt att uttala det vete, och b. Einhorn har en tendens att alla repliker uttalas i mer eller mindre falsett, i synnerhet när det ska vara med pondus.]
17 h 18 min. Natur & Kultur 2018 (2018)
Vem är egentligen geniet från Breslau?
I Lena Einhorns (f. 1954) dokumentärroman Geniet från Breslau får vi följa makarna Fritz Haber (1868—1934) och Clara född Immerwahr (1870—1915) från att de träffas för första gången. Han hade storslagna planer, drömde om att bli den störste vetenskapsmannen i världen. Hon ville öppna tidigare låsta dörrar, det var omöjligt för en kvinna att bli forskare, åtminstone i Breslau.
Ungdomens förälskelse kan inte hålla kvar Fritz i Breslau och han flyttar för karriären. Deras liv korsas några gånger, men det är inte förrän Clara krossat glastak på glastak förrän Fritz på allvar friar. Och tjatar. Och tjatar. Hon vill inte lämna forskargärningen, hon har fått och förtjänat en plats inom akademien, men samtidens normer och Fritz löften om att hon såklart skulle få fortsätta med kemin låter henne övertalas.
Lika självklart blir det inte så. Den självupptagne Fritz tvingar in Clara i kvinnorollen. Hon förväntas ta hand om hus och hem och ställa upp på alla de upptåg som tydligen ingår i uppdraget som stor vetenskapsperson. Trots hennes dokumenterat stora kunskap i ämnet släpper Fritz aldrig Clara nära forskningen.
För Fritz del stänger hans judiska påbrå dörrar för honom. Det är ingen hemlighet att om två forskare med liknande kompetens men olika religion söker anställning så väljs den kristne framför den judiske. Trots det ska han stiga i graderna och en dag, när första världskriget står och väger, uppfinner han klorgas (och bortom bokens sista sida även senapsgas och Zyklon B).
Einhorns historiska gestaltning väcker liv i en redan i allra högsta grad levande epok. Europa pulserar kring Fritz och Clara, och även om Geniet från Breslau fokuserar på deras två små pusselbitar går det att se hela pusslet genom dem. Det märks att det är ett gediget arbete i bakgrunden även om det är viktigt att minnas att det är en roman och inte en biografi.
Dessutom är Geniet från Breslau en stilstudie i intersektionalitet i praktiken. Ursprung, kön och klass vävs om vartannat för att bilda en komplex struktur av maktförhållanden och förtryck. Ja, Fritz Haber förfördelades på grund av att han var jude. Han fick inte jobb som motsvarade hans kompetens, han förbisågs vid utnämningar och hans forskargärningar ansattes hårt och emellanåt grundlöst. Samtidigt förtryckte han Clara Haber i egenskap av kvinna, pressade tillbaka henne i en norm som hon kämpat hårt för att slå sig någorlunda fri från. Här är det möjligt att ta ett steg bakåt och känna igen att liknande strukturer finns runt omkring oss idag med.
Geniet från Breslau är en mycket bra historisk roman, en gestaltning av ett Europa i upplösning genom två begåvade människor från Breslau.