Merlin Sheldrake
255 s. The Bodley Head 2020 (2020)
Det är möjligt att jag gjorde ett misstag när jag skrev om David Attenborough: A Life on Our Planet (2020). Jag begränsade naturen till ”djur- och växtriket” vilket definitivt är fel för jag missade flera stora grupper av liv, däribland svampar. Å andra sidan skrev jag om utdöenden och just svampar verkar vara ett synnerligen svårt släkte att ta kål på. Åtminstone om man ska tro biologen Merlin Sheldrake som berättar om svampar i Entangled Life.
Bland annat berättar han om lavar, en symbiotisk sammansmältning av någon form av svamp och någon form av alg, sällan en av varje, sällan alltid exakt samma. Förutom att 6-8 % av jordens yta uppskattas vara täckt av lavar, från höga alptoppar till havsnivå, så är de nästan omöjliga att ta död på. De tycks inte ha någon svårighet att överleva rymdresor och forskare har utsatt lavar för radioaktivitet. När de utsattes för 6 kilogray, vilket motsvarar 12 000 gånger dödlig dos för människor, brydde de sig inte nämnvärt. När dosen dubblades fick de lite svårt att reproducera sig, men levde och klarade av sin fotosyntes.
Sheldrake går i Entangled Life genom många av svamparnas olika aspekter. Allt från magiska svampar, till tryffeljakt och hur svampar kan användas för att göra hållbara material: tegelstenar, konstläder och möbler, bland mycket annat. Evolutionär historia får också plats, och han gör tydligt i hur svamparna inte bara är vitala för att skogar ska leva utan även varit en aktiv part i att träd och växter blev som de blev. Men mykologi är ett ganska outforskat område och mycket gäckar ännu forskningen. Biologer har svårt för altruism, men svampar och växter tycks emellanåt ha ett i det närmaste altruistiskt förhållande. Hur och varför? Vad vinner växterna på det? frågar sig de flesta, men Sheldrake lyfter perspektivet ytterligare. Vad vinner svamparna på allt de företar sig?
Svampparasiterna ophiocordyceps kanske ringer en klocka för den som spelat The Last of Us (2013). Där får de människor att bli zombies, i verkligheten sätter sig parasiten på insektshjärnor och tar över deras sinnen och handlingar fullständigt. När parasiten fått insekten att sätta sig där den vill ha den rotar den sig och börjar växa ur kroppen. (Googla gärna detta!) Hur otäckt det än låter kan jag inte annat än tycka att det är lite kittlande: vad mer kan svamparna styra? Direkt eller indirekt? Att vi odlar svamp, äter svamp och tänker svamp kan mycket väl vara att vi är domesticerade av svamparna, inte tvärtom.
Entangled Life är en häftig bok, en tittglugg in i något stort och ogreppbart och skriver in sig i samma tradition av böcker som Ålevangeliet (2019), Other Minds (2016) och Dave Goulsons insektsböcker. Vid minsta biologiintresse bör detta vara obligatorisk läsning.