Barry Lopez
320 s. Random House 2022 (2022)
Den amerikanske författaren Barry Lopez (1945—2020) ägnade en stor del av sitt liv och författargärning till att berätta om ogästvänliga platser över hela jorden. Fast egentligen verkar han ha varit mycket mer av en lyssnare och betraktare, en person vars nyfikenhet och ödmjukhet inför världens alla nyanser gav honom tillträde till annars otillgängliga platser och en förmåga att göra dem rättvisa. Embrace Fearlessly the Burning World är en postumt utgiven essäsamling som innehåller både tidigare publicerat material och sådant som varsamt redigerats för det här sammanhanget. Ett tema är genomgående: platsers egenart.
Gång på gång återkommer Lopez till just det, att öppna upp sig för en plats och på så sätt känna dess historia, dess nutid och vad som gör just den unik. Det kan låta banalt, men är inte en självklarhet. Lopez borde veta. Han besökte över 80 länder, arbetade både på Antarktis och norr om polcirkeln, han följde med forskare och engagerade sig i deras arbete, valde medvetet erfarenhet framför ambition. Han besökte ursprungsbefolkningar för att lyssna och lära, inte för att lära ut. På många sätt kontrasteras det mot hur vi, i synnerhet i den välbärgade delen av världen, ofta lever och relaterar till varandra.
Lopez återkommer ofta till kärleken. Kärleken till varandra och kärleken till det som är runt omkring oss som inte är mänskligt. Till platser och varelser och sammanhang som står utanför människokropparna och att låta sig förtrollar av omgivningen. Om vi ser över hur vi riktar vår kärlek, och uppvärderar att älska, kommer vi ofrånkomligen inse att vi behöver nya föreställningar om de liv vi lever, något som skapar annan mening. ”It is more important now to be in love than to be in power”, skriver Lopez, inte som en spaning utan som ett upprop. ”It is more important to live for the possibilities that lie ahead than to die in despair over what has been lost.” Jag själv sörjer det som förlorats och det vi kommer att förlora, varje dag. Därför är påminnelsen viktig, påminnelsen om att det fortfarande finns saker som inte förlorats, som går att räddas.
In this trembling moment, with light armor under several flags rolling across northern Syria, with civilians beaten to death in the streets of Occupied Palestine, with fires roaring across the vineyards of California and forests being felled to ensure more space for development, with student loans from profiteers breaking the backs of the young, and with Niagaras of water falling into the oceans from every sector of Greenland, in this moment, is it still possible to face the gathering darknas and say to the physical Earth, and to all its creatures, including ourselves, fiercly and without embaressment, I love you, and to embrace fearlessly the burning world?
Formulerad eller ej, frågan verkar ha varit en drivande del av Lopez författarskap, ett uppriktigt försök att älska det som finns utan att skämmas. Embrace Fearlessly the Burning World är en fin samling texter och jag känner mig lite mer hoppfull, lite mer ödmjuk efter att ha läst den. Jag tror att det finns många sätt att vända sig mot världen och jag tror att Lopez valde en av de bättre.