Eva-Stina Byggmästar, omslag formgett av Elsa Wohlfahrt Larsson
68 s. Wahlström & Widstrand 2023 (2023)
Hade jag varit en mer strategisk läsare hade det förmodligen dröjt länge innan jag kommit fram till Vill du kyssa en rebell? av finlandssvenska poeten Eva-Stina Byggmästar (f. 1967). Det är nämligen varken hennes debut vilken kunde ha varit en lämplig startpunkt eller ett uttalat framstående verk som Men hur små poeter finns det egentligen (2008) som nominerades till Augustpriset (och har en alldeles bedårande titel[1. Vilket verkar vara fallet med fantastiskt många av hennes böcker. Smaka exempelvis på Bo under ko (1997), Vagga liten vagabond (2010) eller Nattmusik för dagsländor (2019). Underbart.]). Men nu är jag inte särskilt strategisk och läser det som verkar mest spännande i stunden och jo, Vill du kyssa en rebell? fångade omedelbart mitt intresse.
Byggmästars dikter kan till en början framstå som en smula naiva, som från en ung poet med känslorna utanpå, men det räcker med att komma några rader in i samlingens andra dikt ”BLÅMUSSLAN” för att något ska hända, att leken föder djupet i vilket det först efter hand blir tydligt om det är musslan eller kärleken som drömde i Buenos Aires och tänkte i Istanbul. Samtidigt är anslaget, ungdomligt eller åtminstone nykärt och jag kommer på mig själv gång efter annat med att identifiera en rad, en vers eller en dikt som sammanfattar något inom mig. Det är trivsamt även om det inte alltid är enkelt. Byggmästar arbetar också flitigt med en metaforik som får fantasin att arbeta. Dikten ”LAVASTRÖMMAR” får tjäna som exempel:
Det lilla ordet magi
finns till enkom
för att missbrukas
och ju mer man missbrukar
det dess mer magiskt
blir livetdet lilla ordet kär
är för litet för att rymma
alla hisnande känslostormar
alla eruptioner och emotionella
lavaströmmar jag erfar
i din närhetordet söt, hur ska det rymma
all din midnattsblå skönhet,
pulsen — blodet som rusar
genom hjärtats ljuskorridorer?
Jag är väldigt svag för detta, men jag upplever det också som välbekant. Delvis tror jag att det är för att det liknar finska poeten Eeva Kilpis lyrik, men svaret står klart när jag läser ”GRYNINGEN”, en dikt som uttalat är en fri tolkning av Mary Olivers ”The Summer Day”. Relationen dem emellan är inte glasklar, det är ingen översättning, men att Byggmästar i stunder påminner om Oliver är klart tänkbart.
Byggmästar tjuser mig med Vill du kyssa en rebell? och även om det kanske, möjligen, var ostrategiskt att börja med den, så är det onekligen så att jag kommer leta mig vidare genom hennes författarskap härifrån, så, kanske, var det inte så dumt ändå.