I helgen, lördagen den 4 mars närmare bestämt, arrangerade Dante på Rollspel.nu sitt lilla hemma konvent – Dancon V. Det brukar dyka upp strax under trettio personer. Jag lyckades ta mig dit med hjälp av Linköpingsgänget och fick en trevlig stund.
Här kommer en liten rapport.
Jag kröp upp ur sängen ungefär tjugo över sju på lördagmorgonen. Det är helt okristligt tidigt, men det behövdes med tanke på den oerhörda sunknivån jag hade nått dagarna innan i och med feber och sjuka. Attackkurerade och hann bli tillräckligt frisk. Hur som haver ställde jag mig i duschen, drack min O’boy och packade mig iväg till platsen där jag skulle bli upphämtad av tre stycken tappra själar från Linköping.
I Nyköping hämtade vi upp ytterligare en person och sedan bar det av mot snökaoset i Stockholm. Värsta i mannaminne, sägs det.
Väl framme var det redan folk där och spel igång. Dante har hållit i de prestigefyllda forummästerskapen i Dungeons and Dragons Miniatures en gång tidigare, och nu skulle vi få reda på om Dimfrost skulle få behålla sin titel som forummästare. Jag övertalades att ställa upp, trots att jag bara spelat tre fyra matcher eller så. Fick låna ett litet warband av Lambi med bland annat den här eldfängda herren till höger och dess tvillingbror som heta figurer.
Jag spelade tre matcher, men vann bara en av dem. Samlade ihop 130 poäng, eller något sådant, av maximala 600. Det gick inget vidare, med andra ord, men det gör inte så mycket.
Min relation till Minis är rätt enkel. Jag spelar när någon sätter ett warband i händerna på mig. Jag tycker det är rätt skojigt i lagoma doser och med rätt motståndare, så tre matcher på ett minikonvent är helt okej.
Jag spelade faktiskt bara två spel, det ena var D&D Minis, det andra var Atlas Games spel om miserabla familjer – Gloom. Ett spel jag ska recensera här framöver. Var länge sedan jag recenserade ett kort- eller brädspel, så det börjar väl bli på tiden.
I övrigt var det mest umgänge och skitsnackande med folk jag träffar alldeles för sällan. Det var trevligt och roligt och jag längtar redan till nästa gång jag får träffa gänget igen. Det är skönt att få stöd och uppmuntran när det är jobbigt, och glada skratt när man väl trängt undan det jobbiga för stunden.
Tack Dante för ett fint arrangemang och tack alla som kom och gjorde det till en mycket trevlig helg. Saknade några, men det kommer fler tåg, hoppas jag.