Originaltitel: Slow man
Författare: J.M. Coetzee
Översättare: Thomas Preis
Utgivningsår: 2005
Tryckår: 2005
Originalspråk: Engelska
Sidantal: 286
Förlag: Brombergs
ISBN: 91-85251-39-9
Den långsamme kan inte vara någon anledning till att J.M. Coetzee vann nobelpriset 2003 eftersom den kom ut 2005. Det kanske var tur för J.M. Coetzee.
Den långsamme handlar om Paul Rayment – en man i sextioårsåldern som lever ett lugnt och ensamt men rörligt liv. En dag händer dock något hemskt. Han råkar ut för en trafikolycka och tvingas amputera ena benet. Helt plötsligt är han utelämnad åt andra och hamnar i en situation som han inte alls trivs med. Efter att ha avfärdat några sköterskor kommer dock Marijana Jokić som enligt Paul är fulländningen av en kvinna och han blir genast förälskad i henne och vill adoptera hennes barn. En annan kvinna, Elisabeth Costello, kommer från ingenstans och försöker hjälpa Paul till ett bättre liv.
På baksidan av boken står det om djupa funderingar och den hintar om ett situationsdrama. Allt är som bortblåst i boken. Den börjar mer eller mindre sansat med en person i en ny situation, men ju mer man läser desto konstigare blir allting. Konstigheter behöver dock inte vara dåligt så länge det är trovärdigt. Den långsamme är inte trovärdig. Människor beter sig inte så som människorna beter sig i boken och jag har väldigt svårt att se hur någon kan ta den på allvar.
Bokens enda fördel är en viss språklig begåvning. Den är bra skriven, men det är å andra sidan en innehållsdeklaration också. Det uppväger med andra ord inte det fullständigt befängda innehållet
Läs inte den här. Det finns ingen anledning.