Drömmar är väldigt märkliga. De kommer från ingenstans. Ibland försvinner de utan att lämna något spår och andra gånger lämnar de intryck som är rätt svåra att sudda ut. Inatt drömde jag en dröm av senare typ.
Jag och en vän satt under ett blommande körsbärsträd och pratade. Hon var arg på mig, och hade en lång utläggning om att hon var arg – inte varför. Vi pratade om livet, skolan och kärleken. Jag tror det var något jag hade missat, en vink jag inte hade förstått. Det var väldigt strukturerat och ”oflippat” för att vara en dröm.
Och även om jag vet att drömmen troligen inte har något med verkligheten att göra kan jag inte låta bli att fundera. Är hon arg på mig på riktigt? Av vilken anledning var hon arg på mig i drömmen? Speciellt märkligt är det eftersom relationen aldrig varit särskilt djup. Jag tilltalas ändå av tanken att drömmar kan vara sanna eller kan visa saker man överhuvudtaget inte kan ha en aning om. Det är väl en romantisk ådra i mig, samma ådra som gör att jag gillar körsbärsträdet.
Det är märkligt, hur drömmar kan betyda så mycket och ändå ingenting.