Idag är det midsommarafton, den högtid som jag egentligen alltid tyckt bäst om även om anledningarna förändrats under årens lopp. I år ska jag, precis som för två år sedan, ut till Vikbolandet till en stor tillställning på landet. Det ser ut att bli en riktig röjarfest och jag hoppas det blir lika roligt som det har potential att bli. Dagarna efter tänkte jag hålla mig i närheten hemmavid för att bli firad på söndagen.
Vad har då förändrats under åren? Ja, när jag var yngre och fortfarande bodde kvar i Krokek innebar midsommar att jag gick upp vid halv nio, nio för att gå ner och klä villaområdets gemensamma midsommarstång. Därefter kom hela tjocka släkten och vi gick upp till hagen där stången rests. Där utkämpades sedan en otroligt allvarlig femkamp som jag minns som jätterolig. Efter det försvann vi tillbaka hem hela bunten för att äta flintastek, potatis och mammas underbara tsatsiki. Slutligen avslutades midsommarkvällen med en brännbollsmatch, mammor och söner mot pappor och döttrar. Efter många år av sådant firande hände något…
Även om midsommar alltid varit trevligt har de inte varit som midsommaraftnarna när jag var liten. Någon midsommar firade vi hos mormor, jättetrevligt förstås och efter omständigheterna välbehövligt.
Min artonårsdag var en midsommar. Det var tänkt att mina kamrater och jag skulle gå till ställen där man måste vara 18 år (eftersom det är det nyblivna 18-åringar ska göra!), men det blev knappt så. Jag satt ensam hemma till typ elva då de kom och vi gick till Cromwell i Norrköping. Vi drack varsinn drink och sedan stängde de. Jag var nog ganska besviken då, men jag minns inte. Dagen efter var det kalas.
Midsommaraftonen efter gymnasiet slutat var första gången jag var och firade på Vikbolandet. Det var jättekul, men jag var rätt korkad då (vilket jag fortfarande är, men kanske inte på samma sätt) så jag kunde nog inte fira fullt ut. Distraktion och sådant.
Förra året hade jag en midsommarfest. Trevlig, men konstig. En ambulans och en rejäl bakfylla. En upplevelse.
Det ska hur som helst bli skönt att återigen åka ut till Vikbolandet och jag tror att det kommer bli jättetrevligt. Jag hoppas det och kommer göra mitt bästa för att se till att det blir så. Den här gången har jag mindre annat att tänka på.
Glad midsommar, allihopa.