Originaltitel: Vägen till Klockrike
Författare: Harry Martinsson
Utgivningsår: 1948
Tryckår: 2004
Originalspråk: Svenska
Sidantal: 327
Förlag: Bonnierpocket
ISBN: 91-0-010487-6
Vägen till Klockrike är dels en romantisk skildring av ett och många luffarliv, dels ett inlägg i en kamp mot friheten.
Det är tidigt 1900-tal och någon form av industrialisering har börjat arta sig, men trots det finns det ännu en – mer eller mindre – naturlig plats för luffarna i Sverige. Deras bekymmer är inte bara var de ska gå, en rädsla för att hamna i Berget, rädsla för anklagande blickar och förebråelser. Mitt i det hamnar Bolle som är en före detta cigarrmakare. Hans kompanjon Ahlbom och Bolles kärlek Dolly far till Amerika för att söka lyckan och Bolle blir kvar, evigt vandrande genom socknar och härad.
Livet på vägarna framställs kanske inte som det ultimata livet, men visst romantiseras det. Anekdoter om luffarlivet och kringliggande ämnen varvas med reflektioner av det land de vandrar i och synen på dem själva.
Att Harry Martinssons språk är vackert i sig bidrar förstås till uppfattningen av att luffarna romantiseras. Han är träffsäker i sina beskrivningar och ordval vilket gör det till en fröjd att läsa, trots att ämnet kanske inte är det mest intressanta. Han är dessutom fenomenal på karaktärer, de blir levande och speciella på ett sätt som är väldigt bra. Det saknas varken idéer eller medel.
Vägen till Klockrike är vacker och rätt intressant. Den vinner främst på att vara ett konstverk snarare än underhållning och är läsvärd bara därför.