Originaltitel: Tjenare kungen
Regissör: Ulf Malmros
Manus: Ulf Malmros, Anna Fredriksson och Britta Svensson
Språk: Svenska
Land: Sverige
År: 2005
Längd: 94 minuter
Abra (Josefin Neldén) och Millan (Cecilia Wallin) möts lite oväntat på en synthkonsert 1984. De kamperar ihop och bestämmer sig snart för att starta ett punk-band tillsammans, trots att punken sjunger på sista versen. Allting tar tid och är jobbigt, inte bara det som har med bandet och musiken att göra, men till slut börjar de få ordning på det. Killar, jobb och musik är deras liv, vare sig de vill det eller inte.
Berättelsen om bandet Tjenare kungen och dess bestyr är medryckande på många sätt. För det första är det ett intressant porträtt av en tid som var strax innan jag själv föddes, den känns äkta och välgjord. För det andra är historien både välskriven och välberättad och på många sätt en väldigt otypisk svensk film, trots att den utan tvekan utspelar sig i Sverige.
Skådespelarna, främst huvudrollsinnehavarna, gör ett fantastiskt bra jobb. De är duktiga utan att någonsin bli överdrivna och det är uppfriskande att se för mig okända namn sopa banan med många av de stora svenska erkända namnen.
Musiken är central, det känns därför riktigt bra att den är så välplacerad. Både den musiken som är ”tagen utifrån” och den som är skriven och framförd speciellt för filmen är riktigt bra och jag kan verkligen tänka mig att lyssna mer på soundtracket.
Slutligen är Tjenare kungen en riktigt, riktigt bra svensk film. Handlingen bjuder på både värme och kyla och skådespelarna bjuder på storartade insatser. Mycket sevärd!