Originaltitel: Horton Hears a Who!
Regissör: Jimmy Hayward och Steve Martino
Manus: Ken Daurio, Cinco Paul och Dr. Seuss
Språk: Engelska
Land: USA
År: 2008
Längd: 88 minuter
Filmen bygger på barnboksförfattaren Dr. Seuss bok med samma namn som originaltiteln. Elefanten Horton upptäcker en dag ett ljud från ett litet dammkorn. Det visar sig att på dammkornet finns det en civilisation och på grund av Hortons ovänner hotas den av undergång. Han börjar kommunicera med befolkningens borgmästare och tillsammans gör de allt för att rädda befolkningen.
Dr. Seuss genialitet kommer bara delvis till sin rätt här. Han författar allt på rim, vilket bara får en liten plats här i filmen. Däremot är hans oemotståndliga och fantasifulla figurer väl representerade i denna datoranimerade färgfest. Handlingen bjuder dessutom till filosofiska frågeställningar (vilka visserligen gärna hade fått ta större plats): tänk om vi också lever på ett dammkorn?
Att sätta Jim Carrey på titelrollen var ett lyckat drag. Det är aldrig fråga om något flams och det är utan flams Jim Carrey är bäst. Samma sak gäller Steve Carrell som jag egentligen inte har mycket till övers för. Han gör ett bra och sansat jobb som borgmästaren.
Horton är bra och jag tror definitivt den kan fungera väldigt bra både för barn och vuxna, om än på olika sätt. Till skillnad från Grinchen är det här en filmadaption som gör Dr. Seuss rättvisa.