På gångvägen till parkeringen där vi har vår bil gick vi förbi två barn i sjuårsåldern. De läste på ett anslag om att stå upp mot nazisterna när de håller torgmöte nere på stan. När vi kom närmare frågade de oss: ”Vad är nazister?”
Så vitt jag kunde se var barnen barn som Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti inte vill ha här, barn som de hetsar emot. Jag kunde inte svara det, kunde inte berätta att nazister är sådana som inte vill ha dem här, och svarade istället: ”De är onda människor som vill skilja på folk och folk.”
Mitt hjärta brast för svaret var ofullständigt, kanske för hårt mot de frågvisa, och jag önskar såhär i efterhand att jag haft sinnesnärvaro nog att stanna upp, ta mig tiden att svara dem ordentligt. Min kära syster är klok. Hon sa: ”att förklara går nog inte för en sjuåring, för de är kloka nog att kunna se bortom saker som inte egentligen spelar någon roll.”
Kanske går det inte att förklara, men det måste gå att se till att inga sjuåringar ska behöva läsa om att nazister ska hålla möten i deras stad och undra: ”Vad är nazister?”