Originaltitel: Jägarna
Regissör: Kjell Sundvall
Manus: Kjell Sundvall och Björn Carlström
Språk: Svenska
Land: Sverige
Svensk premiär: 2 februari 1996
Längd: 113 minuter
Erik Bäckström (Rolf Lassgård) är en frånskild polis som flyttar tillbaka till sin hembygd i Norrland och får en polistjänst där. Sakta men säkert upptäcker han två saker: Inte mycket har hänt i byn och med hans bror och barndomsvänner. De är samma gäng och har samma mentalitet som tidigare. Och tjuvskyttar är i farten och trots att det är ett uppenbart problem vägrar polisen att göra något åt det. Erik börjar ta saken i egna händer och gräver sig djupare ner i en sörja av folk som håller varandra om ryggen och istället för hjälp blir han motarbetat och kallad rättshaverist.
Det är ingen norrlandsidyll som målas upp i den här thrillern och det är precis så det är tänkt. Kjell Sundvall har lyckats få till den här inskränkta och hotfulla stämningen som kan uppenbaras i små samhällen när saker förändras. Han har ett bra sinne för stämning och han vass på dialoger. Tyvärr är han mindre bra på att hålla i tempot vilket gör att handlingen går lite på tomgång utan att den egentligen engagerar eller förvånar. Utan krav på handling hade Jägarna varit en riktig kanonrulle, men tyvärr går det inte att bortse ifrån i det här fallet.
Skådespelarna som letats fram är i allra högsta klass. Trots den fula frisyren gör redan nämnde Rolf Lassgård ett bra jobb, men bäst är förmodligen Lennart Jähkel som spelar Eriks bror närmast perfekt och också blev belönad med en guldbagge för bästa manliga biroll. Mycket välförtjänt. Det är skönt att se att det inte är samma gamla garde som grävs upp till varje film utan att det är någon variation (något vi inte är alltför bortskämda med nu) och att de dessutom är bra, mycket bra.
Jägarnas stora problem är just att det inte är mycket till handling eller dramaturgi och att det inte är en sak som får saknas i en thriller. Trots det gör Kjell Sundvall och hans skådespelarensemble och med sämre förmågor hade Jägarna kunnat vara en riktig kalkon.
Jag har inte sett Jägarna, men jag har haft en av statisterna som lärare, i syslöjd. Hon berättade om filmandet vääldigt mycket och blev irriterad när vi avbröt henne för att be om hjälp med… well… syslöjdsarbete.
Detta har lett till en viss avoghet mot filmen :P Däremot har jag sett anslaget, och den verkade väldigt mycket som en Svensk Film ™, något jag inte alltif uppskattar…
Däremot är nog det här den mest trevliga recension jag läst av filmen, och den enda som får mig att fundera på att kanske se den.