Hittat på min hårddisk: Vad är teknik?

Jag fortsätter och gräva på min hårdisk och inser vilken fjant jag varit (och sannolikt fortfarande är). Det fina är förstås att jag har klockrena bevis på att så var fallet. Således kommer här en fantastisk text som jag, förmodligen, skrev till någon uppgift på Teknikprogrammet på gymnasiet. Daterat 2003-07-27… 05.15… Vänta här nu? Mitt på sommaren? Vafan?

Vad är teknik?

Teknik är först och främst fruktansvärt intressant. Det är nog det viktigaste och anledningen till att jag valde det här programmet. Men jag antar att du inte vill veta hur mycket jag är intresserad av teknik utan vad det är som gör mig intresserad. Vad teknik är för mig.

Det första jag tänker på är givetvis maskiner och manicker. Det är ju trots allt med den insikten man växt upp. Inte tittar jag på någon som sitter och skär en biff och tänker att ”det där är teknik”. Men det är faktiskt det. Det är en teknik att hålla kniven rätt, att tugga maten och så vidare. Allting man gör som man inte gör automatiskt är teknik. Alla maskiner och mojänger är det ju också, men är det en teknik att andas? Det har man ju gjort varje dag sedan man föddes utan att ens tänka på det. Jag påstår att det är en teknik. Andas med näsan eller med munnen. Andas med lungorna eller med magen. Kan man då utveckla hur man andas? Kanske, men det kan ju knappast vara mer bekvämt än det är nu. Visst skulle det vara bra om man inte kunde sätta i halsen eller att man inte kunde kvävas, men det är en annan sorts teknik. En teknik som sitter i generna. Tekniken att utveckla människan och dess egenskaper. Fast jag svamlar. Det här är väl inte i närheten av vad du var ute efter? Ska jag säga som det är, så är teknik framförallt datorer, kretskort, apparater som fungerar som gör mig gladare och gör min tillvaro lättare. Jag funderar ju inte ens på att när jag äter eller andas så använder jag en slags teknik. Men när jag sitter framför datorn så tänker jag ju på att ”datorn är teknisk, alltså är tekniskt något jag vill pyssla med eftersom datorer är det roligaste jag vet”. Fast det är fortfarande samma svammel. Herregud. Jag brukar ha lätt för att skriva men nu har jag hjärnsläpp. Jag ska försöka fortsätta. Teknik för mig är som sagt maskiner och apparater och sådant, men det finns en sak till som gör det till teknik enligt mig. Det kan gå sönder. Tyvärr är det så. Saker blir inte teknik förr än det har gått sönder eller misslyckats en gång. Givetvis i utvecklande syfte, men misslyckats bör det helst ha gjort. Vad skulle flygplanen ha varit idag ifall inte de första flygplanen som man tog sats och hoppat med kraschat? Antagligen skulle alla ha hoppat från höghus och susat runt byggnaderna med en väldans fart, glida upp på taket till sin arbetsplats, parkera flygfordonet och sedan ta hissen ner till sitt kontor. Du kanske förstår vad jag menar med att tekniken borde ha misslyckats minst en gång för att kunna fullbordas. Jag tror att mitt svamlande är över och att jag ska sammanfatta det hela nu. Jag tycker att det mesta är teknik, men teknik är maskiner och apparater för mig. Jag tycker dessutom att tekniken ska misslyckas vid minst en punkt av utvecklandet, innan det blir riktig teknik. Det är väl det jag kan komma på, så jag hoppas att det räcker och duger åt dig.

Kommentar: Det är tur att jag redan från början etablerar att teknik är intressant, så pass intressant att jag tog mig tid att skriva den här uppgiften. Fruktansvärt intressant, till och med. Visserligen ligger det förstås någonting i att allting är teknik, men en sådan definition urholkar begreppet en smula. Det jag tycker är intressantast idag är förmodligen den lätt essäistiska stilen som jag lade mig till med. Personligt tilltal, lätt osammanhängande tankegångar. Mycket märklig text och något som säkerligen kommer dras upp och analyseras av litteraturvetare om två-tre hundra år när mitt författarskap skall omskrivas. Eller inte.