Gun-Britt Sundström
511 s. Bonnier Pocket 2018 (2018)
Det är möjligt att jag var sist på bollen med att läsa Gun-Britt Sundströms (f. 1945) Maken, men icke desto mindre kändes det som en naturlig fortsättning att ge mig i kast med hennes dagboksmemoar Skrivliv med undertiteln ”Från första boken till första barnet”.
Sundström debuterade som 21-åring med Student -64 (1966) om hennes studentliv i Uppsala och hann därefter skriva inte mindre än sex böcker till innan det första barnet föddes. Under tiden gjorde hon halvtider, heltider och strötider på Dagens Nyheters kulturredaktion, studerade och försökte sig på att doktorera. Det är en rastlös och velig Sundström som kliver fram över de tretton år vi får inblick i via Skrivliv. För de som är mer inlästa på hennes romaner än vad jag är finns det säkert mycket att hämta, men Skrivliv blir som en tillskrift till Maken. Romanens Martina är inte Gun-Britt och romanens Gustav är inte den R som hon har ett av-och-på-förhållande med under en tid, men frågeställningarna återkommer, situationerna och till viss del svaren blir annorlunda. Den litterära stilen, rapp och rolig, går att känna igen, vilket vore konstigt annars, kan man tycka.
För den aspirerande författaren finns det två huvudspår att ta fasta på: 1. Att debutera som författare på 1960-talet är helt annat än att försöka göra det på 2000-talet, fast 2. det är ändå mycket i tankegångarna kring att vara författare, att syssla med text, att vela och tvivla och vara tvärsäker och att ångra sig som går att känna igen. Skrivande människor, ja, kanske människor överlag, är ett mångfacetterat släkte och jag tror det är en huvudanledning till att Gun-Britt Sundström blivit så populär, även om hennes dagboksjag ställer sig frågande. Hon lyckas klä i ord all den ambivalens som livets alla aspekter erbjuder. Av. På. Ja. Nej. Nu. Sen. Vem. Jag?
Nå, jag blir åtminstone alldeles betagen av att finna någon typ av frände i Sundströms böcker, för på något sätt lyckas hon få en inte särskilt ensam person, trots allt, att känna sig något mindre ensam.