Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl

Originaltitel: Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl
Regissör: Gore Verbinski
Manus: Ted Elliott, Terry Rossio, Stuart Beattie och Jay Wolpert
Språk: Engelska
Land: USA
År: 2003
Längd: 143 minuter

Pirates of the Caribbean var startskottet för en ny och välkommen piratfeber då den kom 2003. Frågan är väl om det var välförtjänt?

När guvernör Swanns (Jonathan Pryce) gods blir attackerat av pirater kidnappar de även han dotter Elizabeth (Keira Knightley) och för med sig henne på sitt skepp. Ungefär samtidigt dyker kapten Jack Sparrow (Johnny Depp) upp i Port Royal och efter mycket om och men tar Jack och Will Turner (Orlando Bloom) upp jakten på piraterna som kidnappat Wills stora kärlek.

Historien i Pirates of the Caribbean är långt ifrån något mästerverk, men då handlingen är långt ifrån det centrala är det inte något som stör. Handlingen är tvärtom som skräddarsydd för den Swashbuckling vi blir bjudna på i denna actionfyllda Disney-film. Att det är Disney märks förstås, om än inte så märkbart som man skulle kunna tro. Väldigt många svärdsfäktningsscener är det, och väldigt många miljöer som skulle kunna upplevas som läskiga.

Ljud och bild är utmärkt anpassat för snabba rörelser och natursköna miljöer i Västindien. Datoreffekterna är kanske inte så bra som de skulle kunnat vara, men å andra sidan hade de kanske inte nått lika stor publik om åldersgränsen blivit elva eller femton?

Skådespeleriet är även det väldigt bra. I vissa fall världsklass. Sticker ut mest gör, som vanligt, Johnny Depp som den Keith Richards-inspirerade piratkaptenen Sparrow. Han gör en klockren tolkning av den antihjälte-hjälte som Jack borde vara. Geoffrey Rush och Jack Davenport gör även de storslagna insatser som hjältetrions antagonister.

Pirates of the Caribbean är (och visade sig vara, såhär i efterhand) utan tvekan den injektion som piratgenren behövde och ingen är gladare än jag.