The Omega Man

Originaltitel: The Omega Man
Regissör: Boris Sagal
Manus: Richard Matheson, John Williams Corrington och Joyce Hooper Corrington
Språk: Engelska
Land: USA
År: 1971
Längd: 98 minuter

The Omega Man är originalet på I am legend, och – för att vara helt ärligt – det behövdes. Tanken med sista människan på jorden är spännande, men de två filmerna är så diametralt olika på häftigt-lökigt-skalan.

Robert Neville (Charlton Heston) är en militärforskare som forskar på ett vaccin mot det biologiska vapnet som användes mot USA. Han har varit ensam mot mutanterna länge och livet är ensamt, tröstlöst. Då möter han ännu en överlevare, Lisa (Rosalind Cash), och hon ger honom tröst och hopp i och med att hon och några andra överlevt.

Först och främst, måste det nödvändigtvis vara mutanter väljer jag mycket hellre de i I am legend än de i The Omega Man. De senare är grymt fåniga, kultliknande nattvarelser som vill förgöra teknologin. Det är inte svårt att gissa att The Omega Man är djupt inspirerad av Kalla kriget och förmodligen är ren propaganda för USAs sak. Det blir tamt och tråkigt, med en historia som har så pass hög potential.

Charlton Heston är ju som han är. En sprättig karlakarl som spelar schack med Julius Caesar för att i nästa stund blåsa sönder mutanter med överdimensionerade vapen. Även om Will Smith inte är någon kanonskådis så slår han i alla fall Heston flera gånger om.

Så i kampen mellan The Omega Man och I am legend är valet för mig enkelt. Den senare är otroligt mycket bättre och The Omega Man är knappt så dålig att det är charmigt.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

Relaterat

3 Comments

  1. För det första är inte The Omega Man originalet till I Am Legend, The Last Man On Earth med Vincent Price är originalet. The Omega Man är en samhällskritik mot det kalla kriget, inte någon propaganda.

    Och sen att Will Smith slår Heston i skådespeleri? Du kan inte sett mycket film med en sån kommentar.

    1. The Last Man On Earth kan vara värd att kolla upp då, tack för tipset.

      Ja, Will Smith har ju trots allt dubbelt så många känslolägen som Charlton Heston. Den senare kan ”macho”, den tidigare ”macho” och ”tårögd”. Jag tycker att Charlton Heston är rätt överskattad (baserat på Apornas planet, Ben Hur, De tre musketörerna och den här). Om nu antalet filmer jag sett mot förmodan skulle vara intressant för jämförelsen kan du ju kika här (min sida på Filmtipset).

    2. I just den här filmen är han macho, ja, vilket var vad manuset tillät honom att vara. Fanns det någon tårdryparscen i Omega Man som jag inte känner till? Heston kunde gråta på beställning han med.

      Sätt Will Smith i Ben-Hur eller valfri annan episk film så får vi se hur lyckat det blir.
      Sätt Will Smith i en western-film så får vi se hur det blir (Wild Wild West var väl bevis nog?)
      Sätt Will Smith i en Noir-film så får vi se hur det blir.

      Oavsett vad du tror så var Heston jävligt versatil, det bevisar hans filmografi.

      Har du inte sett Soylent Green rekommenderar jag att du gör det snarast.

      Apornas Planet är för övrigt en av de bästa filmerna någonsin, mycket tack vare Heston. Finns inte en själ i hela Hollywood som kunde gjort rollen bättre än vad han gjorde.

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!