Saw II

Originaltitel: Saw II
Regissör: Darren Lynn Bousman
Manus: Darren Lynn Bousman och Leigh Whannell
Språk: Engelska
Land: USA
År: 2005
Längd: 93 minuter

Saw II är uppföljaren till Saw – en av de jobbigaste filmerna jag sett. Och ärligt talat är det inte något som tyder på att det skulle vara bättre i tvåan.

Jigsaw från första filmen är tillbaka, den här gången betydligt vidrigare än i första filmen. Nu har han låst in en grupp personer i ett hus där det hela tiden sprutas in nervgas. För att personerna ska överleva behöver de ta varsin spruta (vilka är riggade i olika fällor runt om i huset) eller hitta en väg ut.
En polis vars son är en av de i huset har i stort sett fått tag i Jigsaw, men tvingas vänta med tillfångatagandet då det är enda sättet att få ut personerna från huset.

Saw II är nog bland det vidrigaste jag har sett. Saw var betydligt smartare, men Saw II är i stort sett omöjlig att se, och framförallt omöjlig att tänka på.
Situationerna som målas upp är helt enormt sjuka, och blotta tanken på att en själv eller någon överhuvudtaget skulle hamna i en situation från filmen får åtmistone min mage att vrida sig i stort sett ut och in.

Skådespelarna gör ett bra jobb, trovärdigt (vad nu det betyder i en sånhär film). Det är fler med tunga roller i den här filmen än i Saw men jag tycker att de gör det riktigt bra, och om de inte gör det riktigt bra så märker i vilket fall inte jag det.

Alla medel som finns har de tagit för att göra filmen så vidrig som möjligt. Rätt färger, rätt ljud, rätt musik, rätt stil.

Men jag vet inte om jag med gott samvete kan rekommendera den här filmen till någon, trots att den är ett riktigt bra filmhantverk.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

Relaterat

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!