Resan till Melonia

Originaltitel: Resan till Melonia
Regissör: Per Åhlin
Manus: Karl Rasmusson, William Shakespeare och Per Åhlin
Språk: Svenska
Land: Sverige och Norge
År: 1989
Längd: 101 minuter

Resan till Melonia är Per Åhlins barnfilmstolkning av William Shakespeares klassiska The Tempest (svenska: Stormen).

Det var en gång en enslig ö, mitt i ett stort hav. När ett skepp från Plutonia förliser utanför ön räddas en pojke, Ferdinand (Olle Sarri) och skeppets styrman (Nils Eklund) till ön Melonia där Prospero (Allan Edwall), hans dotter Miranda (Robyn Carlsson), anden Ariel (Tomas von Brömssen), trädgårdsmästaren Caliban (Ernst Günther) och varelsen William (Jan-Olof Strandberg) bor i sitt paradis. Gästerna tas väl om hand och sällskapet går intet ont anande och lägger sig. Dock visar det sig att skurkarna Slug (Jan Blomberg) och Slagg (Hans Alfredsson) har krupit iland. Målet är att göra Melonia till en lika hemsk ö som Plutonia. När de ser Caliban använda ett växtelixir kindnappar de honom för att utnyttja elixiret till sina onda syften.

Jag har ännu inte läst The Tempest och har lite svårt att avgöra hur mycket av handlingen som överensstämmer med originalet. Undertiteln ”Fantasier kring Shakespeares Stormen” tyder på att vissa friheter kan ha tagits. Det gör inte så mycket, utan bidrar snarare till att Resan till Melonia är en modernare film och saga.

Det är i stort sett omöjligt att berömma Per Åhlins stil för mycket. En underbar träffsäkerhet och en vacker surrealism gör inte bara Resan till Melonia till en fröjd för hjärna och hjärta men även för ögat.

En fröjd för hjärtat, ja. Det är en berättelse om humanism, antikapitalism och kanske även socialism. Jag stör mig inte alls på de politiska budskapen som kanske, kanske finns där utan ser sensmoralerna som bra budskap.

Jag gillar Resan till Melonia. Den är inte perfekt, men det är definitivt en film jag skulle kunna tänka mig att se tillsammans med mina (förhoppningsvis framtida) barn. Fyran tyder dock på att det finns mer i Resan till Melonia än bara en barnfilm.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

4 Comments

  1. Jag tycker denna filmen är den bästa som finns, och jag har hört klagomål som ”den är för seg” och nu detta. Resan till Melonia är faktiskt ingen barnfilm, utan för vuxna som har barnasinnet kvar. Det har till och med Per Åhlin sagt i en intervju. Denna filmen har allt, och blir trött över allt folk ALLTID hittar något att klaga över! Då kan ni lika gärna klaga över Disneys Snövit, eller varför inte på självaste Per Åhlin!? Denna film finns det inget dåligt med, punkt slut! Ge den fem poäng!

  2. Jag vet inte riktigt vad som motiverade din kommentar, men jag tycker mitt omdöme om Resan till Melonia är överlag bra. Att jag inte gillar allt med den är knappast något som gör att jag hatar den och fyra av fem är fortfarande väldigt bra.

    Jag skulle i så fall kalla den en familjefilm. Den passar barn på många sätt och den passar vuxna minst lika bra på andra sätt. På det sättet är den väldigt bra.

    Och som en parentes, jag gillar inte Disneys Snövit. ;)

  3. Underbar film. Den är på nåt sätt behagligt ”rörig” och vacker. Älskade den när jag var mindre, älskar den nu – konst.

Lämna ett svar till Emma Larsson Avbryt svar