Pride of Baghdad

pride-of-baghdad

Brian K. Vaughan och Niko Henrichon (ill.)
136 s. Vertigo 2006 (2006)


Som vi vet lämnade USAs invasion i Irak 2003 djupa sår och offren blev många, historierna lika så. I Pride of Baghdad tar sig Brian K. Vaughan (f. 1979) an en av de mer osannolika och vänder den till något utöver det vanliga. Fyra lejon rymde från Bagdads djurpark och dessa är huvudpersoner i detta seriealbum.
     Lejonhannen Zell, honorna Safa och Noor, samt ungen Ali blir plötsligt fria ur sin djurparksfångenskap, men de minns knappt vad frihet är, minns knappt vad det är att vara lejon i det vilda. Allra minst Ali som fötts innanför murarna. Från att ha fått det mesta serverat av skötarna behöver de nu börja jaga själva, men också akta sig för pansarvagnar och bombregn. Friheten är inte riktigt som de mindes den.
     Pride of Baghdad går att läsa som en allegori över kriget och det irakiska samhället som luckrades upp och förändrades drastiskt. Vissa grupper fick en dyrköpt frihet, andra försvann och några såg möjligheten att skapa sin egen frihet genom makt och styrka. Serien rymmer många frågor om just friheten och gärna i förhållande till tryggheten. Moralen spelar stor roll och inte sällan väljer de heder framför mat. Serien går förstås utmärkt att läsa även utan paralleller till annat. I krigets Irak blir lejonens — och de andra djurens — perspektiv en blick utifrån på de dumheter vi människor sysslar med, och förklarat av någon annan blir handlingarna och orsakerna till dem så väldigt nakna.
     Serien erbjuder en fin kombination av djup och humor, och stämningen sätts inte minst av Niko Henrichons fantastiska och välgjorda bilder. Många av dem står sig helt på egen hand. Såväl bilder som text och handling påminner dessutom en hel del om Grant Morrisons fantastiska We3 (2005) även om den senare i mångt och mycket är mer drastisk och flippad. Det lilla och avslutade formatet är precis vad som behövs för att berätta respektive historia.
     Pride of Baghdad imponerar stort på mig, på många olika plan, och jag är övertygad om att den kan tilltala såväl den inbitna serieläsaren som den ovana.

Relaterat

Kommentera