Paul Mason — Postcapitalism

Paul Mason
292 s. Penguin Books, 2016 (2015)


Bilden av vilket samhälle vi kommer leva i framöver skiljer sig sannolikt en del beroende på vilken ideologisk hemvist man har, och framförallt skiljer sig reaktionen åt när det väl börjar knaka i fogarna. Paul Masons (f. 1960) Postcapitalism visar med all önskvärd tydlighet att det kapitalistiska samhällsbygget gör just det: knagar i fogarna. Och han erbjuder något i dess ställe.
     Mason är journalist och författare med klara vänstersympatier (liksom undertecknad, bör väl kanske tilläggas) och har i den här boken gjort ett gediget arbete med att sätta det ekonomiska systemet i ett historiskt sammanhang, mycket med hjälp av den ryska ekonomen Nikolaj Kondratiev (1892—1938), där utvecklingen går att följa från skiftet från feodalism till kapitalism via cykler till i huvudsak den ekonomiska kraschen 2008. Dessa cykler går från en ansamling av kapital i finanssystem via ett sökande efter nya marknader som sedan mynnar ut i innovationer både bland produkter, verktyg och arbetssätt. Pengar förflyttas från finanssystemet till investeringar och till en början går det ganska bra, men allt eftersom hybris och inflation mättar systemet blir kapitalägarna mer defensiva och försöker att kapa kostnader genom att exempelvis sänka löner och maximera vinsterna innan dörren stängs. När inte det går längre flyttas kapitalet tillbaka till finanssystemen och det hela börjar om.
     Enligt Kondratievs modell beskriver Mason historien på följande vis:

  1. 1790—1848: Industrier skapas för att säkra och centralisera produktionen, ångdrift och kanalbyggnationer underlättar frakten. Revolutionerna som tar sin början 1848 knyter ihop den cykeln.
  2. 1848—1890: Globaliseringen inleds genom bland annat järnvägar och telegraflinjer, samt stabilare valutor och produktion är vägledande här, men 1870 inleds en ekonomisk kris som avslutar den här cykeln några årtionden senare.
  3. 1890—1945: Elektricitet, telefoni, vetenskapliga framsteg och massproduktion skapar nya förutsättningar, och första världkriget och depressionen på slutet av 1920-talet vänder processen och tillsammans med andra världkriget utgör det här en cykel med stora framsteg, inte minst inom ta livet av andra-branchen.
  4. 1945—2008: Efterkrigstiden lyfter med masskonsumtion, automatisering och syntetiska varor och det hela vänder med oljekrisen 1973 och instabiliteten fram till bankerna kollapsar 2008.
  5. 1990—: Innevarande cykel definieras av nätverk, informationsteknik och globalisering och den överlappar, som synes, med den tidigare cykeln.

Varför är det här viktigt att förstå? Kondratievs och Masons cykler går att känna igen och förstå, och problemet är att det, ur författarens perspektiv, börjar ta slut på vägar för kapitalismen att ta och att vi antingen kan låta den rådande ordningen krascha i kaos eller så kan vi se vår tids styrkor och avveckla kapitalismen under något sånär ordnade former.
     Dessa ordnade former behöver utgå från att varor och tjänster numer kan tendera att vara i det närmaste gratis, i kapitalistiska termer, att producera och gratis att konsumera. Mason återkommer till Wikipedia och Linux som två exempel, men med det svenska föreningslivet är det svårt att se vad han menar. Det finns en låt-oss-kalla-det-marknad för det som är gratis eller bygger på delning och samarbete, som växer och frodas och ur kapitalistiskt perspektiv är det inte bara svårt att göra profit på, utan även utarmande. Dessutom står kapitalismen i direkt motsats till miljöbevarande och social jämlikhet.
     Vad vi ser nu är kapitalismens försök att rädda det som räddas kan och stjäla resten. Det är ur det ljuset vi ska förstå Donald Trump och hans anhangs framfart i Vita huset allt eftersom de monterar ner och säljer ut så mycket de bara kan. Det är ur det ljuset vi ska se Sveriges med globala mått mätt extrema utförsäljning av gemensam välfärd. Det är ur det ljuset vi ska se på domen som kräver att Bredbandsbolaget blockar tillgången till piratsajter. Givet att Postcapitalism skrevs 2015 har en del hänt som ytterligare understryker Masons många poänger. Kritiken av och förståelsen för de historiska skeendena och att vi allt snabbare närmar oss vägs ände är bokens stora styrka.
     Vad framtiden anbelangar är Mason mindre tydlig, men det är naturligt. Han utgår från arbetsvärdeteorin (som i en kapitalistisk hegemoni fått stå åt sidan till förmån för marginalnytteteorin) som ett sätt att mäta arbete i tid snarare än i pengar (för tvärtom mot ordspråket är inte tid pengar idag). I korthet: värdet på en vara mäts utifrån tiden det tagit att framställa den. Det kan vara en rak process, men kan också vara summan av tiden det tagit att producera maskineriet, framställa råvaran, lära sig det som krävs för att producera varan, tid för forskning och utveckling, därefter fördelat på antalet producerade varor. Den utgångspunkten ger åtminstone ett alternativt sätt att prata om varors värde. Utifrån det försöker Mason beskriva och visionera en process som kan pågå åtminstone 50 år, i något andetag 500 år, och det är av naturliga skäl inte så enkelt. Han utgår hur som helst från en lista med prioriterade mål:

  1. Klara tvågradersmålet för klimatet till 2050 utan energikris och av klimatet skapat kaos.
  2. Stabilisera ekonomin genom socialisering för att möta klimatförändringar och åldrande population.
  3. Hålla hög nivå på materiell standard och välmående genom att prioritera informationsdelning som lösning på sociala problem.
  4. Styr teknologin mot automatisering av arbete för att minimera det mänskliga tvångsarbetet till förmån för gemensamt lösta basbehov, därutöver frihet.

Målen är inga problem för mig att skriva under på och med Masons beskrivningar är det till synes inom räckhåll. Men liksom många böcker av liknande slag är visionerna inte lika skarpa som analyserna och problemformuleringen. Man kan heller inte avkräva Mason eller någon annan ska sitta inne på hela svaret, och som ett inlägg och en start i en vänsterorienterad framtidsvision är Postcapitalism en mycket bra utgångspunkt.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

Relaterat

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!