Om att blogga personligt

På begäran (jag vågar inte annat än lyssna!) ska jag skriva en bloggpost som inte är en recension. Som ni vet har jag inte varit särskilt duktig på det, även om jag varit bättre på sista tiden. Anledningen till att jag inte skrivit om mig så mycket tidigare var att när jag hade min första blogg så skrev jag visst saker som någon som stod mig väldig nära då (Läser du mot förmodan det här kanske du blir arg igen) inte tyckte om och jag förlorade mer eller mindre en vän. Och eftersom jag gärna upplever saker med andra har jag sedan dess varit väldigt försiktig med att nämna andra i mina poster. Det är en fånig rädsla, dels för att jag lärt mig väldigt mycket på den tiden som gått, dels och kanske framförallt för att jag börjat fundera på hur rättvist det var. Jag var knappast skuldfri, långt därifrån.

Hur som helst hoppas jag att jag får mer intressant att skriva om så att ni får mer intressant att läsa om. Jag gillar verkligen att recensera saker, men det kanske blir lite tråkigt i längden? Jag ser Yasylum som en personlig journal och i dagsläget är den inte särskilt personlig.

Med det sagt, jag vet inte vad det är med mig. Flera andra har bloggat om att hitta någon special someone och kanske har det smittat mig. Inte att jag saknar någon att hålla om mer än tidigare (det har alltid varit ganska mycket), men kanske att jag tänker på det mer. Dessutom har livet varit rätt konstigt, men gör jag annat än att står och stampar på samma plats? Nej, jag skulle inte tro det. Det krävs en förändring, så jag antar att det är dags för det snart.

Och för att stjäla en Getsk tradition: I högtalarna just nu: Anna Ternheim – Shoreline

Den framtida flytten, oavsett destination, känns allt mer angelägen. Jag har börjat småpacka sådant jag inte direkt behöver och börjat skissa på en lista med saker jag behöver. Sådana listor blir alltid snudd på oändliga. Men det känns roligt!

Tack vare yttre sprudlande intresse har jag börjat fundera mer på min 101-lista. Jag har fått roliga och bra tips som jag ska lägga till och jag vet vilka jag kommer stryka. Jag har återigen fått lust att göra klart den, vilket jag inte hade för ett halvår sedan. Tack för energin och mer om det i en annan bloggpost!

Gjorde för övrigt snyggaste grejen nyss. Lyssnade på en ny låt som syrran tipsat om: Jason Mraz – I’m Yours. Den var rätt bra och så men helt plötsligt kom Per Gessle in i låten och sjöng om att han var en händig man. Min första tanke var att det var något fel på låten jag just hittat. Det var det inte. Det visade sig nämligen att det var en Jamba-ringsignalsreklam på IMDB som jag råkat ställa musen över. Bra Martin!

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

7 Comments

  1. Yay, mer personligt på bloggen! Du kan mina argument vid det här laget, så av upppenbara skäl tänker jag inte ta dem igen. Jag tycker att det är kul i alla fall och just ditt problem delar ju jag också, även om jag börjat ställa in mig mer på att det är helt okej som det är. Det gäller att göra livet värt oavsett vad, det tror jag på.

  2. Det är en fin gräns mellan att blogga med en personligt vinkel och att blogga om privat saker.

    Jag gillar dina recensioner Martin. Men det vore trevligt med lite mer personliga inlägg, som nödvändigtvis inte behöver vara privata så att det påvekar människorna runtomkring dig.

    Lycka till och keep up the good work!

  3. Jocke: …Och vilken trend sen! :)

    Snigel: Jag har jättesvårt att se det på det sättet. Jag fungerar inte så och jag vill inte fungera så. Det låter hårt, men det är få saker jag verkligen saknar och just någon att hålla om, bli omhållen av är en av de sakerna.

    Johan: Det är förstås sant och jag har varit rätt dålig på att blogga personligt om icke-privata grejer också. Det har flera gånger varit saker som fått mig att tänka ”fasen, det här hade varit ballt att blogga om” men senare låtit bli. Jag ska verkligen försöka att bättra mig på den punkten.

    Och tack! Det är alltid roligt att höra att folk gillar det man gör. :)

  4. Wiii :D
    Kort och gott.
    Det är kul att läsa recensionerna men ombyte förnöjer :)

    En special someone.. Jag tycker inte att det är jobbigt att vara singel förutom när man ser ett par, hör någon prata om eller med sin ”special someone”, ser en romantisk film, lyssnar på en låt som handlar om kärlek, när jag är ensam eller vill berätta något för nån.
    Och det är ju ganska sällan..? :P >.

  5. Jag gjorde samma sak på IMDB och förstod inte alls vad som stod på :p

    Det är kul att läsa såna här poster också, vid sidan om alla bra recensioner. Jag måste däremot lära mig att skriva mer ‘seriösa’ saker och våga lägga ut alla recensioner.
    Vi kan byta?

    Jag håller nog med Klus lite i frågan om att det är jobbigt att vara ensam. Det är ju faktiskt bara jobbigt när man är just ensam. Och det är man ju så ofta om man är ensam…
    Eh.

    :)

  6. Ja, som sagt, jag tycker det är rätt ofta jag också. Så ofta att det rubbar mig.

    Flisan: Inte byta helt kanske, men en gyllene medelväg verkar rätt vettigt, ja. :)

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!