Moulin Rouge

Originaltitel: Moulin Rouge!
Regissör: Baz Luhrmann
Manus: Baz Luhrmann och Craig Pearce
Språk: Engelska, franska och spanska
Land: USA och Australien
År: 2001
Längd: 127 minuter

Christian (Ewan McGregor) är en ung romantiker och poet i 1899 års Paris. Han ansluter sig till en bohemgrupp som huserar i Paris magiska undre värld och förälskar sig i en vacker kurtisan (Nicole Kidman). Deras kärlek störs av The Duke (Richard Roxburgh) och triangeldramat blir en pjäs på klubben Moulin Rouge.

Moulin Rouge är en fantastisk och färgsprakande historia, från handlingen i sig ut till minsta detalj i kulissen. Det är inte mer än en klassisk historia, men det räcker – det till och med passar mer än väl.

Filmen är dessutom sprängfylld med för ändamålet anpassade sånger, en halvmusikal där Fatboy Slim, Sting och Christina Aguilera får bidra på sina sätt. Musiken är en av de stora styrkorna i filmen och de kräver mycket av skådespelarna, men båda huvudrollsinnehavarna – Ewan McGregor och Nicole Kidman – klarar det utan problem (hur mycket som är digitalt fixat är svårt att avgöra).

Moulin Rouge är egentligen en rätt märklig film, men jag kan inte låta bli att gilla den. Den ger en överdriven romantisk version av en banal historia ackompanjerat av underbara musiknummer. Det är en komplett film väl värd både en och två tittar.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

5 Comments

  1. Jag vet inte om jag tycker att den är så bra?
    Jag har väldigt svårt för att det är så svårt att avgöra om man ska se den som en film, en filmmusikal eller bara en filmad musikal och därför blir det så förvirrande när man sen ska försöka följa den.

    Den är ju fortfarande mysig och så där men det är knepigt att säga om jag tycker den är bra eller inte.

  2. Tja, jag tror jag hajjar, skillnaden är väl att jag inte tycker att man behöver dela in saker i kategorier eller genrer och därför slipper bli förvirrad. :)

  3. Nej det tycker inte jag heller egentligen men Moulin Rouge är en av mycket få filmer som jag aldrig riktigt kunna förstå fullt ut. Det känns som om någon bit fattas när man sett färdigt den. Jag borde kanske se den igen?

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!