Med vänlig hälsning

Serie: Med vänlig hälsning
Originaltitel: Med vänlig hälsning
Manusörfattare: Sara Granér
Tecknare: Sara Granér
Utgivningsår: 2010
Tryckår: 2010
Originalspråk: Svenka
Sidantal: 110
Förlag: Galago
ISBN: 978-91-7037-512-5

När Sara Granérs första seriealbum Det är bara lite AIDS kom uttryckte jag mig skeptiskt. Jag tyckte skratten var för få och efterlyste en jämnare nivån på den råa humorn. Nu är andra albumet här och Med vänlig hälsning tycker jag att Sara Granér i större utsträckning hittat en nivå som passar och som inte känns varken tråkig eller tröttsam. Tvärtom, lyckligtvis. Bångstyrigheten och det infantila tonårsupproret är kvar, men den har blivit mycket, mycket vassare.

Det Sara Granér gör så bra är att hon tar något samhällsfenomen eller liknande, sätter det i ett sammanhang där det inte riktigt passar in egentligen och förstorar upp det. Galenskaperna blir väldigt tydliga när en av hennes groteska figurer precis knivhuggit ett barn i en barnvagn och utbrister ”Hallå, jag är faktiskt bara mig själv!” (Ett uttalande jag också finner skrattretande löjligt som försvar för tarvligheter.) Eller de slipsklädda figurerna som ber en familj att ”svälta lite tystare, vi försöker faktiskt skapa lite ekonomisk tillväxt här borta!” Granér gjorde samma sak i Det är bara lite AIDS men här känns allting betydligt mer välriktat. Förändringarna är mer än välkomna.

Att hennes teckningsstil inte tilltalar mig är egentligen inget att lägga någon vikt på, få serier (i synnerhet svenska) gör det. Det som däremot är uppfriskande är att det tycks vara medvetet. Medvetenhet gör sådant förlåtligt, om man nu ska vara hård.

Med vänlig hälsning är betydligt bättre än Det är bara lite AIDS och fortsätter det åt det här hållet kan det naturligtvis bara bli bättre. Jag ser fram emot att följa utvecklingen ytterligare, det finns mycket kvar för Sara Granér att dissekera med sin träffsäkerhet. Och det hoppas jag att hon gör.

Relaterat

Kommentera