Många bilder av samma platser: Infinite City och Unfathomable City

infinite-city-unfathomable-city

Infinite City — A San Francisco Atlas
Rebecca Solnit, med bidrag av Summer Brenner, Adriana Camarena, Chris Carlsson, Lisa Conrad, Guillermo Gómez-Peña, Joshua Jelly-Schapiro, Paul La Farge, Genine Lentine, Aaron Shurin, Heather Smith & Richard Walker
157 s. University of California Press, 2015 (2015)

Unfathomable City — A New Orleans Atlas
Rebecca Solnit & Rebecca Snedeker, med bidrag av Eve Abrams, Garnette Cadogan, Richard Campanella, Evan Casper-Futterman, Joel Dinerstein, Lolis Eric Elie, Khaled Hegazzi, Antonia Juhasz, Dana Logsdon, Dawn Logsdon, Lydia Pelot-Hobbs, Nathaniel Rich, Maurice Carlos Ruffin, Billy Sothern, Shirley Thompson, Monique Verdin & Andy Young
166 s. University of California Press, 2013 (2013)


An atlas may represent many places in the same way or the same place in many ways, and it is in the myriad of descriptions that the maps begin to approximate the rich complexity of the place, of a place, of any place.

Dessa rader, i Rebecca Solnits (f. 1961) introduktion till Infinite City, ringar in det project som både den boken och Unfathomable City är väldigt väl. I hopp om att sprida nytt ljus över San Francisco respektive New Orleans har en rad lokala röster bjudit in oss till deras städer för att gå på deras gator och höra deras historier.
     I Rebecca Solnits hemstad, San Francisco, tar författaren själv taktpinnen. Nästan hälften av essäerna kommer från hennes penna, och som varandes en mycket stor Solnitfantast blir jag förstås glad, för hennes prosa är verkligen av högsta klass i såväl det lilla som det stora formatet. Samtidigt ligger formatets styrka i att perspektiven är olika, ämnena personligt valda (om än med för staden allmänt hållna teman). Ska städernas ombytliga och mångfacetterade natur kunna återges, eller åtminstone skönjas, krävs många röster. I Infinite City tar det sig uttryck i texter om vitt skilda ämnen: gängkriminalitet, högerkonservativas militärvurm och -befästning, kvinnors kamp för grönområdena, giftiga och/eller smakrika platser, och hur Fillmore Street binder ihop (åtminstone geografiskt) rika områden med fattiga och visar en mycket stor segregation (där också).
     Trots den stora variationen, eller kanske tack vare den, blir i princip varje ord intressant och varje essä lärorik.
     Fullt så väl fungerar det dock inte i Unfathomable City. Solnit har tagit ett steg tillbaka, gör boken tillsammans med den New Orleans-födda dokumentärfilmaren Rebecca Snedeker (f. 19781) och bjuder in fler att bidra med texter. Liksom i Infinite City skiljer sig ämnena mycket åt, men kretsar ändå mycket kring orkanen Katrina, musik, Mardi Gras och marsklandet runt och under staden. Det i sig är förstås intressant, men tyvärr håller essäerna generellt en mer ojämn nivå. Förutom Solnits och Snedekers står Nathaniel Richs text, om hur svårt det är att värdigt bli av med de döda, och Joshua Jelly-Schapiros text, om hur bananföretagen såväl lyckats exploatera världen som mana till stadskupper för profitens skull, ut från mängden.
     Alla texterna är förstås illustrerade med varsin karta (vissa kartor saknar dock essäer i Infinite City), det är ju trots allt atlaser det rör sig om. Färgglada, detaljrika och specialgjorda för ändamålet vittnar de om att det finns många sätt att visa städerna, inte bara många berättelser ur dem. Prickar, streck och utsnitt gör mycket för perspektivet och tydligast blir det kanske i San Francisco-kartan av Shizue Seigel som markerar upp alla 2008 års mordplatser, samt några av de sårbara Montereycypresserna (Cupressus macrocarpa) som växer i staden. Varje prick betyder så mycket.
     ”Every place deserves an atlas” är de första orden i Infinite City, och jag hade inte kunnat hålla med mer. Trots den varierande kvaliteten på essäerna är såväl formen som ambitionerna fantastiska, och när stadsdelar blir gentrifierade och städade, och städer mer och mer behandlas som ömtåliga varumärken eller överges, behöver vi variationen, historierna och de annars undanskymda vägvisarna mer än någonsin.

Show 1 footnote

  1. Jag har inte lyckats verifiera det, men i författarbeskrivningarna i Unfathomable City står det ”Rebecca Snedeker canoed home from kindergarten in the May 3, 1978, flood and asked for a Noah’s Ark mural in her bedroom.”

Första besöket?

På Ackerfors.se finns runt 2 000 artiklar. Vet du inte var du ska börja har jag sammanställt en lista med artiklar att läsa.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52, köp min bok Om drömmar och rastlöshet, eller köp en bok från bokönskelistan åt mig. Tack! <3

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!