La Jetée

Originaltitel: La Jetée
Regissör: Chris Marker
Manus: Chris Marker
Språk: Franska och tyska
Land: Frankrike
År: 1962
Längd: 28 minuter

La Jetée är en ganska okänd film som sägs vara förebild för Terry Gilliams Twelve Monkeys. Det låter onekligen lovande.

Jorden har just bombats till smulor av tredje världskrigets kärnvapen. Under Paris har ett fåtal överlevande startat en forskningsstation med målet att skicka tillbaka en man (Davos Hanich) i tiden för att stoppa kriget. I det som varit möter han en kvinna (Hélène Chatelain). De träffas mer och vid ett tillfälle visar sig mannens vaga barndomsminne spela en stor roll.

La Jetée är inte riktigt som andra filmer. Det är egentligen ett montage av svartvita stillbilder, noggrant utvalda och fotograferade för att föra fram den postapokalyptiska handlingen. På det hela ligger en berättarröst som förmedlar handlingen. Annorlunda är förstås inte alltid bra, här är det dock bättre än perfekt.

Man kan knappast kalla det skådespeleri, men personerna som figurerar på bilderna känns naturliga och det är viktigt i en sådan film som La Jetée. Stort beröm till fotografen och modellerna!

Jag kan utan tvekan rekommendera den 28 minuter korta filmen, trots att jag vet att den i många fall kan vara för pretentiös. Den är verkligen sevärd och får ni tag på den hoppas jag att ni tar chansen att låta en halvtimme av era liv gå till att njuta av detta mästerverk.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

2 Comments

  1. Jag gillade verkligen La Jétee. En av de charmigare tidsresefilmerna jag sett. Jag tycker att formatet är underskattat. Det är svårt för 28-minutersfilmer att nå publik, visst, men om 28 minuter är vad man behöver för att berätta sin historia så ska man göra det.

    Jag hittade den precis på Google video med engelskt tal. Vet inte hur bra kvalitet det är på den versionen, men kanske tillräckligt för den nyfikne. Hittade manuset på nätet också.

    Jag tycker att Tidsresenärens hustru påminner om La Jétee, även om författaren kanske inte har sett filmen. En kvinna blir uppvaktad av en manlig tidsresenär, och hon accepterar honom utan några större förklaringar. Hon rör sig framåt i tiden i vanlig fart, han hoppar, dyker upp då och då, medan hon är konstant. De får sina stunder tillsammans, men skiljs ändå av problemen med tidshopp.

    Som sagt, en cool film, och verkligt tydlig föregångare till Twelve Monkeys, som också är riktigt, riktigt, bra. En häftigt sak med den filmen är att man kan loopa den om man vill, och se den om och om igen utan uppehåll i handlingen.

  2. Coolt med manuset, måste läsa det. Det är ju en speciell film och jag blev sugen på att göra något liknande.

    Tidsresenärens hustru råkade hamna i min senaste beställning på adlibris. Det är billigt med böcker och den lät häftig så valet var enkelt.

    Twelve Monkeys är en film jag verkligen borde se som jag är övertygad om att jag skulle gilla skarpt. Terry Gilliam är som sagt min favoritregissör (i kamp med Wes Anderson) så det är bara en miss i maskineriet som gjort att jag inte sett den än.

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!