Kallocain

Originaltitel: Kallocain
Författare: Karin Boye
Utgivningsår: 1940
Originalspråk: Svenska
Förlag: Bonniers
ISBN: 91-0-056350-1

Kallocain är romanen om den totalitära världsstatens grepp om människorna. Med en skrämmande tydlighet levererar den en framtidsvision där människorna inte är något värda, det är bara världsstaten som räknas.


Leo Kall är kemiforskare vid Kemistaden nr 4. Han har länge arbetat med att ta fram ett sanningsserum – Kallocain – som ska hjälpa den totalitära världsstaten i sin kamp mot statsfientliga celler i den organism som världsstaten avgör. Till sin ”hjälp” har han sin chef Edo Rissen, en man som oroar Leo djupt, och Leo ägnar större delen av sin tid till att förakta Rissen. Leo själv är en stolt medsoldat som gör allt för världsstaten. Detta utvecklas och blir en kamp som Leo får utkämpa, inte mot Rissen, men däremot mot sig själv.

Mot slutet tar boken många vändningar, få föga förvånande, medan andra nästan gjorde att jag satte i halsen. Jag måste ändå säga att jag är nöjd med slutet, det kunde ju varit betydligt värre.

Karin Boye har lyckats fånga många känslor i sin bok, dels det hemska och begränsade men ändå allmänt accepterade läget som råder i världsstaten, dels splittringen inom Leo och hans mångfald av känslor. Det är en fröjd att läsa en så välskriven bok som det ändå är.
Språket är väldigt lättläst, trots att situationerna i boken kräver att det är formellt och stelt. Det kan bero på att Kallocain är skriven i första person och det är Leo som berättar, det kan bero på något annat som jag inte kan sätta fingret på.

Jag gillar dock boken skarpt. Den är skrämmande och gav mig en känsla som jag inte haft förut, en känsla av djup osympati mot huvudpersonen. Det är spännande att läsa det och mot slutet av boken försvinner hela den känslan och ersätts med förståelse, läskigt nog. Hur hade man själv gjort i en totalitär världsstat när man börjat tänka förbjudna tankar?

Se nu till att springa till närmsta bibliotek eller bokhandel och skaffa Kallocain. Den är väl värd det. Dessutom finns den helt gratis att läsa på nätet. Dock skyddad under upphovsrätt.

Relaterat

Kommentera