Originaltitel: Doktor Glas
Författare: Hjalmar Söderberg
Utgivningsår: 1905
Tryckår: 2006
Originalspråk: Svenska
Sidantal: 181
Förlag: Albert Bonniers förlag
ISBN: 91-0-010961-4
Doktor Glas är Hjalmar Söderbergs klassiska roman om doktor Glas moraliska dilemma som var väldigt provocerande då den kom 1905.
En dag kommer prästfrun Helga Gregorius in på doktor Glas mottagning. Hon har funnit en ny kärlek och vill inte längre ha sex med den motbjudande pastor Gregorius, därför ber hon doktor Glas om hjälp. Han antar ”uppdraget” och börjar med att föreslå att de inte längre ska dela säng. Det hjälper inte särskilt länge och tankarna på att helt sonika ta pastor Gregorius liv väcks så sakteliga. Doktor Glas dilemma blir mer problematiskt då han kärar ner sig i prästfrun och resonemanget om vad han ska göra åt situationen är det hela boken handlar om.
Boken är skriven i dagboksform vilket gör att läsaren verkligen får ta del av doktor Glas bekymmer och förehavanden på en nära nivå. Hans tankar och resonemang blir så väldigt äkta på ett sätt som få andra klarar att göra.
Doktor Glas har i sig två stora styrkor. Den första och mest uppenbara styrkan är att den är oerhört välförfattad och kan mycket väl höra till de vackraste verken som skrivits. Hjalmar Söderbergs användning av svenska språket imponerar verkligen på många plan, med vackra och poetiska beskrivningar av livet.
Den andra styrkan är dess aktualitet. Jag tycker inte det känns som att boken är drygt hundra år gammal. Visst är miljöerna som beskrivs gammeldags, men den skulle nästan lika gärna kunnat vara skriven igår (med reservation för det stundtals gammeldags språk som med allra största sannorlikhet varit ännu mer gammeldags innan en redigering). Dessutom är frågeställningarna och filosofin relativt modern och tillför sitt till att göra Doktor Glas till en ständigt aktuell bok.
Jag kan faktiskt inte komma på någon ursäkt att inte läsa Doktor Glas, så det är bara att ni sätter igång. Omedelbums!
Jag minns när jag läste Doktor Glas i gymnasiet, tvåan tror jag det var. Var först jävligt negativt inställd till boken. Men efter första kapitlet så ändrade jag helt inställning. Det enda jag finner lite trist med boken är att den i början ger mig känslan av att det är random arbetarförfattare som skrivit den. Målades väldigt mycket med hur varm sommaren var osv och det gav mig hemska tillbakablickar till tiden i högstadiet då man läste om arbtarförfattarna.
Jag har inte hunnit bli dåligt inställd till arbetarförfattarna, jag har till och med ganska dålig koll på dem. Kanske därför jag uppskattade Doktor glas från början. :)