Casablanca

Originaltitel: Casablanca
Regissör: Michael Curtiz
Manus: Murray Burnett, Joan Alison, Julius J. Epstein, Philip G. Epstein och Howard Koch
Språk: Engelska, Franska och Tyska
Land: USA
År: 1942
Längd: 102

Casablanca är filmklassikernas filmklassiker med den oförglömliga repliken ”Play it again, Sam.” som aldrig sägs*.

Under Andra världskriget var den nordafrikanska staden Casablanca en gränsstad där alla kunde finna fristad, precis som amerikanen Rick Blaine (Humphrey Bogart) gjort i sin bar – Rick’s Café Américain. Han har även kommit över två utresevisum.
När nazisterna dyker upp vänder Casablancas polischef (Claude Rains) kappan efter vinden och gör allt för att gå dem till mötes.
När den tjeckiske motståndsledaren Victor Laszlo (Paul Henreid) dyker upp med en av Ricks gamla flammor (Ingrid Bergman) ställs allting på sin spets.

Casablanca har sextiofem år på nacken, och det märks förstås, konstigt vore annat. Det är dock ingen nackdel, jag har till och med svårt att tro att Casablanca hade haft den statusen den har idag om den inte kommit när den kom.
Men den är bra, välskriven och välregisserad. Humphrey Bogart är kanske inte den mest slipade av skådespelare, men inte heller det gör något.
Casablancas stora plus är stämningen som skapats i gränsstaden, där laglöshet och egoism blandas med romantik och heder. Det är en väldigt stilfull film och tillhör förstås de filmer man verkligen borde se.

*Humphrey Bogart säger ”You played it for her, you can play it for me. Play it!” och Ingrid Bergman säger ”Play it, Sam. Play ‘As Time Goes By”

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52. Tack! <3

1 Comment

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!