Captain Fantastic

Regi & manus: Matt Ross
118 minuter. 2016


”’Interesting’ is a non-word. You know you are supposed to avoid it. Be specific.”
     Hur sann repliken från Captain Fantastic än är finns det få ord som beskriver filmen bättre. Den väcker intresse. Den är intressant.
     I skogarna på USAs västkust bor Ben (Viggo Mortensen) tillsammans med sina sex unikt namngivna barn: Bodevan, Kielyr, Vespyr, Rellian, Zaja och Nai. De tränas hårt såväl fysikt och psykiskt som intellektuellt och deras utanförskap är en styrka i deras egna överlevnad. När Bens fru och barnens mamma tar sitt liv tvingas de söka upp civilisationen på ett mer djupgående vis och då visar det sig att de kanske inte är helt rustade för social närvaro även om de är extremt kapabla när det gäller allt annat.
     Captain Fantastic är en svart dramakomedi som ställer två ytterligheter mot varandra: familjens superdrillade outsidertillvaro jämte det faktiska och absurda samhället vi lever i idag och som riskerar att förslöa och fördumma på ett självkonserverande sätt. Må så vara att familjens levandssätt kan vara farligt men det anti-sociala draget beror inte på att de inte ljuger och att de pratar om allt, utan för att alla andra ljuger och undviker att prata om svåra saker. Självklart uppstår kulturkrockar bortanför det, när svaret barnen ser på en social situation hämtas ur deras tolkning av litteraturens klassiker översatt till deras bild av en modern värld.
     Samtidigt finns det något befriande i att en film på det här sättet står upp mot anti-intellektuella strömningar. Det är barnen som kan förklara Bill of Rights som vi ska sympatisera med, barn som i ett annat sammanhang hade blivit utskrattade, trakasserade och stämplade som plugghästar. Kunskap är en fråga om tillgång och om inställning, därmed ofta en fråga om klass och status (där problemen och lösningarna och strategierna kan skilja sig enormt från sammanhang till sammanhang).
     Kemin mellan Mortensen och barnen och barnen sinsemellan är fin och trots särlingskapet hos dem blir porträtten både trovärdiga och mänskliga. Filmen är oerhört välavvägd gällande såväl komisk timing (”Clothes when we eat!”) som dramatisk balans. Matt Ross (f. 1970) som är en väletablerad skådespelare står för både regi och manus och gör det helt enkelt med den äran.
     Captain Fantastic är trots allt intressant. Dessutom är den varm och välspelad samtidigt som den sätter förstoringsglaset över vårt samhälle genom kontrasten till familjens sätt att leva. Oerhört sevärd.

Första besöket?

På Ackerfors.se finns runt 2 000 artiklar. Vet du inte var du ska börja har jag sammanställt en lista med artiklar att läsa.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52, köp min bok Om drömmar och rastlöshet, eller köp en bok från bokönskelistan åt mig. Tack! <3

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!