Intressanta länkar, vecka 40

  • Peter Englund – den motvillige efterträdaren, DN.se
    Oavsett vad Kerstin Ekman tycker så framstår Peter Englund som en rätt trevlig typ – jordnära och samtidigt väldigt bildad. Bra genomfört porträtt!
  • Verklighetens folk läser visst Graham Greene, Bokhora
    En mycket rolig analys (eller vad man ska kalla det) av några politikers läsvanor. Det verkar onekligen som att de flesta svarar vad de förväntas svara.
  • Ass Carrier, YouTube
    Den märkliga rubriken till trots, det här är nästa generations fordon som Honda utvecklar och jag blir både förbannad och förundrad när jag ser den och den kommer nog att, när eller om den kommer på marknaden, hatas lika intensivt av mig som Segways…
  • Stefan Jonsson: Bokmässeimperialism. Värre än i år kan det inte bli., DN.se
    Stefan Jonsson kommenterar bokmässans spanska tema och ser i årets mässa de risker många ser i nästa års afrikanska tema. Så länge temat är meningsfullt, kör på.
  • Adlibris: acceptera avtalen eller bli avstängda, Svensk bokhandel
    Jag tror inte att en hård förhandlingsstrategi är fruktbart för någon i det läget. Adlibris skulle bli sämre av att inte ha alla böcker och inget förlag vill stå utanför Adlibris, då gynnas ingen av missnöje.
  • ”Mejla över nått om det bara…”, Dagens skola
    Den här notisen är inte bara extremt rolig, den visar ett av problemen med att inte ha ordning på vad eleverna gör när de får fria händer. För frihet är visserligen eftersträvansvärt men i skolan fungerar det bara om eleverna är engagerade och intresserade vilket sällan verkar vara fallet.
  • Hjälp till på Nätverk för litteraturvetare, Nätverk för litteraturvetare
    Jag försöker få ordning och igång på den här webbplatsen, men jag inser alltmer att jag inte kan göra det själv. Kika in på artikeln och se om det finns något du kan tänkas vara intresserad av att göra.
  • Jonathan Ericsson lär av Lidström, DN.se
    Jag skriver sällan om sport, men jag har länge hävdat att Niklas Lidström förmodligen är Sveriges största hockeyspelare (om inte idrottare) genom tiderna förmodligen en av världens största backar och att han aldrig får den uppmärksamhet han förtjänar. Nu skriver Johan Esk något liknande.
  • Canal + The March of the Emperor (English Subt.), YouTube
    Tack vare programmet Världens bästa reklamfilmer (klockan 10.30, alla vardagar, på TV8) får man se många roliga reklamer och den här tillhör de allra roligaste. Temat är film är bättre när de ses än när de återberättas.
  • Vulkan lanserar sms-roman, DN.se
    Det är bra att litteraturen söker nya vägar, men jag är osäker på att SMS är en väg att gå. Short Message är inte riktigt det jag förknippar med romaner. Ska bli intressant att se hur det faller ut.
  • Känslorna mot kritiken, DN.se
    Jag vet inte om jag gör mig skyldig till det som står i artikeln, men jag håller med om att om bloggarna ska konkurrera som kritiker måste de kritisera och det känns det inte som de gör. Och innan de gör det är diskussionen om bloggar vs ”vanliga recensenter” meningslös.

Första besöket?

På Ackerfors.se finns runt 2 000 artiklar. Vet du inte var du ska börja har jag sammanställt en lista med artiklar att läsa.

Tyckte du att artikeln gav dig något?

Swisha gärna ett litet bidrag till 0739 26 61 52, köp min bok Om drömmar och rastlöshet, eller köp en bok från bokönskelistan åt mig. Tack! <3

6 Comments

  1. ”Den här notisen är inte bara extremt rolig, den visar ett av problemen med att inte ha ordning på vad eleverna gör när de får fria händer. För frihet är visserligen eftersträvansvärt men i skolan fungerar det bara om eleverna är engagerade och intresserade vilket sällan verkar vara fallet.”

    Hahaha. Jag tycker att det är en ganska söt historia, även om den samtidigt visar på en ganska skrämmande okunnighet. Eleven har ändå sökt sig utanför internet i sin jakt på information och det är inte alldeles vanligt. :)

  2. ”om bloggarna ska konkurrera som kritiker måste de kritisera ”
    Jag förstår uppriktigt sagt inte kritikerkårens antagonism mot bokbloggandet. Inte är den professionella teatern kritisk mot amatörteatern – tvärtom man vet att det sprider teaterintresset.

    Många (de flesta) av de bokbloggar jag har tittat på har alls ingen ambition att skriva litteraturkritik i någon seriös mening. Man vill skriva om sina läsupplevelser och annat som rör sig runt böcker. Det är helt enkelt kul att dela med sig av sitt intresse för litteratur. Och det måtte man väl få göra utan att bli så föraktfullt behandlad. Det är vi som är läsarna och jag tror att bokbloggarna nog har en viss betydelse för att inspirera och sprida bokläsandet.

    1. Bokbloggarna fyller definitivt en funktion, den funktionen du beskriver och det ultimata vore förstås någon form av korsbefruktning eller att de kompletterade varandra. Men bokbloggarna, eller bloggar i allmänhet, tillskrivs ett värde de normala fall inte har, som konkurrent till media. Så länge det är så och medias litteraturkritik är så slät blir det ett konkurrensförhållande istället för ett komplement. Och bloggarna har ju sett sin chans att ta medias plats (vilket till viss del är medias fel) men, och det är det jag skriver i inlägget, ska de göra det bättre än media, inte mer.

      Men ja, som sagt, bokbloggar är jättebra på att ge tips och komma med nyheter, sämre som kritiker. Och det är förmodligen så det ska vara, men inte så läget beskrivs.

    2. Vem tillskriver ”dem” det värdet? – Jag tycker hela diskussionen tyder på ett mycket dåligt självförtroende hos litteraturkritikerna. De får väl skriva bättre, kunnigare, mer inspirerande kritik då om de inte tror att de blir lästa. Jag tror ju att exempelvis Bokhora når en helt annan läsekrets än de stora tidningarnas litteraturkritiker. Och som det också står i DN-artikeln – de sprider (ofta) lust, läslust. Och ganska naturligt kan en icke professionell läsare inte agera kritiker – man läser väl inte böcker som man inte tycker om, om inte bokläsandet har en yrkesmässig sida.

    3. Media gör det, förstås. I övrigt har du helt rätt (möjligen bortsett från att man inte läser böcker man inte tycker om, för det vet man ju först efter man läst).

    4. Bokbloggar som enbart skriver om känslor finner jag också övervägande ointressanta. Det måste finnas någon sorts högre ambition för att jag ska bli lockad. Smak är personlig, och att bara läsa smakomdömen ger sällan något om man inte vet att man delar smak med skribenten, men en läsvärd text säger något utöver detta.

      Jag har högre ambitioner, men det är förstås långtifrån alltid jag uppfyller dem.

      Att Bokhora får göra tidningar och liknande tycker jag visar på att de ansvariga förväxlar många läsare med hög kvalitet.

Frågor, tillägg eller invändningar? Lämna en kommentar!