Förtärt 2016-01-01 till 2016-06-22

1976 publicerade den experimentelle författaren Georges Perec (1936—1982) ”Tentative d’inventaire des aliments liquides et solides que j’ai ingurgité au cours de l’année mil neuf cent soixante-quatorze” (vilket kan översättas till ”Försök till inventering av flytande och fasta livsmedel förtärda av mig under året nittonhundrasjuttiofyra”) och utan att vara någon hejare på franska går det lätt att utröna att det är precis det texten är:

Neuf bouillon de bœuf, un potage aux concombres glacé, une soupe aux moules. Deux andouilles de Guéméné, une andouillette en gelée, une charcuterie italienne, un cervelas, quatre charcutailles, une coppa, trois cochonnailles, une figatelli, un foie gras, un fromage de tête, une hure de porc, cinq jambon de Parme, huit pâté, un pâté de canard, un pâté de foie gras truffé, un pâté en croûte, un pâté grand-mère, un pâté de grive, six pâté des Landes, quatre museau, une mousse de foie gras, un pied de cochon, sept rillettes, un salami, deux saucisson, un saucisson chaud, une terrine de canard, une terrine de foies de volailles. Un blinis, un empanadas, une viande des Grisons. Trois escargots.

Kenneth Goldsmith beskriver i sin Uncreative Writing Perecs försök som ett tydligt exempel på det okreativa skrivandet. Trots det till synes endimensionella i att bara göra en lista över saker förtärda ställs förtecknaren inför stora och små val som alla ändrar karaktären på listan. Hur ska det beskrivas? Vilken detaljnivå ska listan ha? Vilken enhet ska det ätna förtecknas i? En lång lista hopar sig över den som tar sig för ett liknande projekt.
     Jag vet.
     För det var precis det jag gjorde när jag skapade min excel-fil den 1 januari 2016. Jag skålade i skumpa och åt ett kvarts äpple 1 det första jag gjorde efter tolvslaget, därefter fylldes listan på innan jag lagom till min födelsedag gav upp, besegrad av projektet som i sin enformighet blev mig övermäktig.
     I stora drag säger det här något om två saker: om min relation till mat, både biologiskt och kulturellt, och om min inställning gentemot projekt av det här slaget.
     Listan i all sin väldighet ter sig i det närmaste grotesk, en påminnelse som tagen ur reality-tv:ns logik där även det mest naturliga och nödvändiga blir vulgärt av blotta mängden. Jag behöver ju mat och det i ganska stora mängder utslaget över ett år (eller ett halvår). Detta komplicerade förhållande är förstås närvarande även utan inventering, men blir som tydligast när det läggs på hög.
     Samtidigt är kanske inte 7500 milliliter energidryck, 42 stycken ostbågar, 580 gram rischoklad eller 6 stycken ostrullar ens i den vildaste av världar nödvändigheter.
     Å andra sidan, av alla dödsdömda projekt jag givit mig på är kanske det här det mest meningslösa och till bristningsgränsen tråkiga. Det var ändå med viss tillförsikt som jag gav mig på det här, ivrig att gå i Perecs fotspår. De första dagarna var det nästan med ett skratt jag fyllde på den då korta mycket korta listan. Snart vändes det dock och gränsen mellan disciplin och mani tunnades sakta ut. Vem vid sina sinnens fulla bruk räknar hur många rutor choklad hen äter? Eller hur många liter Pepsi Max, tallrikar fil och müsli och tunna pannkakor hen förtär?
     Jag orkade i 175 dagar innan jag kastade in handduken, inte ens halvvägs genom 2016. Jag kan omöjligt avgöra vad mitt tidiga avslut säger om mig.
     Samtidigt har den ändå belyst det Goldsmith, och kanske även Perec, var ute efter: att i de mest meningslösa uppgifterna finns val och i någon mån även kreativitet eller åtminstone godtyckliga beslut. Jag vill ändå inte påstå att jag är en mer medveten människa som nått nya insikter om skrivandet och kreativitetens villkor. Projektet är och förblir ett meningslöshetens manifest. 6 portioner pyttipanna — jo jag tackar. 9 stycken korvar med bröd, — är det sant?
     Så, utan vidare kommer här listan som ni alla har väntat på, ett ofiltrerat, urtråkigt och textbaserat instagramflöde av värsta sort.

Förtärt 2016-01-01 till 2016-06-22

7 500 milliliter energidryck.
798 rutor chokladkaka.
580 gram rischoklad.
286 glas vatten.
216 koppar te.
180 stycken ostsmörgåsar.
176 bitar lösgodis.
157 pringleschips.
119 tallrikar filmjölk och müsli.
110 gram kexchoklad.
101 stycken salta pinnar.
98 nävar chips.
89 glas bubbelvatten.
76,5 liter Pepsi Max.
74 koppar kaffe.
69 glas gokaffe.
50 stycken tunna pannkakor.
42 stycken ostbågar.
42 stycken jordgubbar.
39 stycken hamburgare.
38 glas juice.
36 glas saft.
34 stycken chokladpraliner.
33 stycken vindruvor.
30 portioner pasta med röra.
28 smakprov barnmat.
25 portioner gryta.
25 munsbitar parmesan.
21 nävar popcorn.
20 skålar soppa.
20 stycken skorpor.
19 stycken småkakor.
19 stycken chokladbollar.
17 tallrikar glass.
16 portioner quornfilé, potatis och romsås.
16 stycken duroferon.
15 stycken pizza.
15 portioner sojabullar.
15 portioner ungspannkaka.
15 bitar efterrättspaj.
15 skivor melon.
14,5 stycken rawfoodbollar.
14 stycken öl.
14 portioner sallad.
13,5 stycken bullar.
13 portioner halloumi.
13 stycken värktabletter.
11 bitar brownie.
10 stycken pizzabröd.
10 stycken rån.
9 portioner matpaj.
9 bitar kladdkaka.
9 stycken korv med bröd.
9 stycken skogaholmsbröd.
8 stycken bokstavskex.
8 portioner lasagne.
7 glas skumpa.
7 stycken falafelrullar.
7 nävar jordnötter.
7 portioner risgrynsgröt.
7 stycksaker chokladbar.
7 bitar tårta.
7 bitar yoghurtnaturgodis.
6 bitar hemmagjord pizza.
6 skedar filmjölk och sylt.
6 glas Coca-Cola Life.
6 stycken ostrullar.
6 stycken matwrap.
6 portion pyttipanna.
6 nävar bananchips.
6 stycken gifflar.
6 stycken pannkaksomeletter.
5 stycken glas whisky.
5 portioner vårrullar.
5 portioner stekt ris.
5 falafeltallrikar.
5 gånger tacokväll.
5 nävar nöt- och bärmix.
5 glas O’boy.
5 bitar smörgåstårta.
4 glas äppeldryck med ciderkaraktär.
4 portioner wok.
4 bitar nyttig chokladkaka.
4 koppar blåbärssoppa.
4 portioner gnocchi.
4 portioner varma mackor.
4 stycken muffins.
4 nävar tacochips.
4 stycken våfflor.
4 portioner stroganoff.
4 portioner grekisk vegetarisk tallrik.
4 portioner wok.
4 stycken amerikanska pannkakor.
3 glas julmust.
3 portioner tsay-spett, ris och jordnötssås.
3 portion biffar och tillbehör.
3 munsbit rawfoodgodis.
3 stycken semla.
3 stycken kiwi.
3 portioner schnitzel och gratäng.
3 stycken kärleksmums.
3 klyftor apelsin.
3 stycken naan.
3 portioner potatisgratäng.
3 stycken vitlöksbröd.
3 portioner dumplings och ris.
3 portioner ungsbakad kål.
2 stycken paranöt.
2 portioner fruktsallad.
2 glas Pepsi.
2 stycken valnötter.
2 portioner gratinerad quorn.
2 bitar sockerkaka.
2 portioner chili sin carne.
2 portioner rotmos.
2 stycken pommestallrik.
2 portioner oomph.
2 glas Fanta.
2 glas päroncider.
2 stycken styckglassar.
2 assietter pizzasallad.
2 glas påskmust.
2 portioner grönsaksbiffar och pommes.
2 portioner järpar.
2 portioner korv och makaroner.
2 glas smoothie.
2 wraps pulled quorn.
2 stycken milkshakes.
2 portioner chèvre med rödbetor.
2 glas jordgubbscider.
1,83 liter Coca-Cola Zero.
1,5 stycken Wasa sandwich.
1,33 liter Vanilla Coke.
1 styck saffransbulle.
1 styck torkad aprikos.
1 glas rödvin.
1 bit banan- och chokladkaka.
1 styck pepparkaka.
1 styck chocolate chip cookie.
1 styck chokladbiskvi.
1 glas samarin.
1 bit banankaka.
1 portion pad thai.
1 glas vätskeersättning.
1 portion quinotto.
1 styck halstablett.
1 portion vegetarisk buffé.
1 portion pannacotta.
1 glas äpplecider.
1 kopp chailatte.
1 styck passionsfrukt.
1 portion nudlar.
1 glas coca cola.
1 portion portabello med tillbehör.
1 portion vegkebab.
1 styck wienerbröd.
0,5 styck mango.
0,5 liter festis.
0,5 glas äckelkaffe.
0,33 liter Trocadero.
0,25 styck äpple.
0,25 styck grapefrukt.

  1. Trots löften om att en bit äpple ska hålla mig frisk under kommande året har jag av och till funnit mig sjuk (13 st värktabletter) även 2016.

Grapefruit

grapefruit

Yoko Ono
320 s. Simon & Schuster 2000 (1964/1970)


Under 1960-talet producerade konstnären Yoko Ono (f. 1933) ett stort antal mer eller mindre konkreta instruktioner på saker att göra. Dessa är samlade i boken Grapefruit och tillhör de mer ikoniska verken inom den konceptuella konsten.1 Jag väljer trots det att betrakta det som litteratur.
     Onos instruktioner sätter läsaren i centrum på ett unikt vis. Hen väljer själv om uppmaningarna ska följas eller ej och oavsett vilket uppstår ett möte som uppenbarligen lämnar spår. Nedan följer ett exempel.

STONE PIECE

Find a stone that is your size or weight.
Crack it until it becomes fine powder.
Dispose of it in the river. (a)
Send small amounts to your friends. (b)
Do not tell anybody what you did.
Do not explain about the powder to the friends to whom you send.

1963 winter

I Grapefruit behandlar Ono ett urgammal tema: livets förgänglighet. Men filtret hon betraktar det igenom är absurditetens. Emellanåt blir det som i ”TUNAFISH SANDWICH PIECE” direkt fånigt — utan tvekan hennes intention — men inte desto mindre briljant. Jag kommer på mig själv både med att skratta högt och att inspirerad fundera på hur man skulle gå till väga rent praktiskt.
     Ta ”STONE PIECE” ovan, till exempel. Definitivt görbart och både ett socialt experiment och en övning i hemlighetsmakeri. Samtidigt blir stenen en spegling av en själv. Jag skänker en del av mig till mina vänner och stoftet kommer finnas kvar långt efter att jag själv försvunnit. Många av instruktionerna följer samma mönster.
     Grapefruit innehåller också en del annat: brev, illustrationer, listor. Dessa, om än hyfsat intressanta, når inte upp till samma nivå som instruktionerna. Det spelar mindre roll, då de inte är en betydande del av boken och på intet sätt stör det övriga.
     Jag vill avslutningsvis ytterligare trycka på vilket fantastiskt verk jag tycker att det här är genom att ge ett till (tvådelat) exempel. Jag rekommenderar kanske inte att följa instruktionerna, men däremot kan man begrunda vad det skulle innebära om man gjorde det.

ANNOUNCEMENT PIECE I

Give death announcements each time you move instead of giving announcements of the change of address.
Send the same when you die.

1962 summer

ANNOUNCEMENT PIECE II

Give a moving announcement each time you die.

1963 summer

  1. Onos berömda ”CUT PIECE” där publiken får klippa bitar av hennes kläder finns även den beskriven i Grapefruit.

Om bloggar i bibliotekskatalogen

Inom ramarna för min bibliotekarieutbildning skrev jag en master-uppsats om bibliotekariers attityder gentemot bloggar och huruvida det vore möjligt eller önskvärt att inkludera dem i folkbibliotekens kataloger.
     Uppsatsen heter On blogs in the catalogue och går att ladda ner här: ackerfors martin – on blogs in the catalogue 160616-final.pdf.
     Frågan grundar sig i en ganska enkel observation. Om innehållet i en blogg publiceras som en bok är det troligt att ett bibliotek köper in boken till sin samling om den håller tillräckligt hög kvalitet. Samma innehåll i dess ursprungliga format, som en webbsida med artiklar, katalogiseras däremot inte. Tydligen är det en skillnad i formaten (”Kapten Uppenbar till undsättning!”).
     Genom en webbenkät riktad till bibliotekarier som jobbar på folkbibliotek ställde jag frågor om bibliotekens uppdrag, bloggen som format och konsekvenserna av att inkludera bloggar i bibliotekskatalogerna. I grova drag går det att sammanfatta såhär:

  • Bibliotekarierna tycker att biblioteken har många uppdrag, bland annat att tillgängliggöra en mångfald av perspektiv, samla lokalt material, sålla i informationsflödet och visa material som annars är svårt att hitta.
  • Bibliotekarierna tycker i allmänhet att bloggen är ett format som andra och att det har förtjänster som rimmar väl med de uppdrag som biblioteket har.
  • Bloggen som format har problem som är svåra, eller åtminstone måste lösas, bland annat att innehållet är föränderligt. En del av problemen ligger också i biblioteksorganisationen, till exempel att katalogens struktur står i vägen.

Detta verkar också tämligen rimligt och även om det inte känns särskilt nära att göra den typen av inkludering finns det ändå något hoppfullt i att inställningen är positiv. Jag tror att någon typ av förändring är nödvändig ju mer sätten att flytta information förändras och utvecklas. Jag vill gärna tro att uppsatsen är ett litet steg på vägen.
     Hur som helst: jag är väldigt stolt över att vara färdig och nöjd att den togs emot väl. Jag är kanske inte särskilt förtjust i den själv, men det är nog naturligt givet hur mycket tid jag lagt på den senaste månaderna. Jag är inte bitter, och det är huvudsaken.
     En del bitar i uppsatsen hoppas jag kunna ta mig tiden att titta närmare på i mindre ordnade former. Framförallt utformade jag en egen teoretisk bas till uppsatsen. Den hjälpte mig att förstå och värdera folkbibliotekens uppdrag och kanske i huvudsak bibliotekariernas inställning till dem. I korthet består det av tre olika perspektiv:

  • Dörröppnaren sätter demokrati och mångfald i centrum.
  • Kvalitetsfiltret sätter kvaliteten (uppenbarligen) och urvalet i första rummet.
  • Hen som litar på låntagaren (förslag på bättre namn mottages tacksamt) ger stora delar av ansvaret till låntagaren.

Om du, liksom jag, tror att det finns något spännande här blir jag glad att få höra det och kanske tar jag tag i att skriva om det lite snabbare.